[jfr d. tragisk, t. tragisch, eng. tragic, fr. tragique; efter lat. tragicus, av gr. τραγίκός, till τράγος, bock (se TRAGÖD)]
1) som tillhör l. har avseende på l. sammanhänger med l. är utmärkande för tragedin (se TRAGEDI 1) ss. konstform; äv. om person: som ägnar sig åt skådespeleri i l. författande av tragedier. Schroderus Os. 2: 375(1635). Skilsmässan ifrån Parnassens vördade språk, som oförmärkt gjordes af Tragiske Skalder, fulländades med stora steg af de Comiske. GFGyllenborg Skald. 5(1798). En lågande deklamation, som skulle gjort heder åt en stor tragisk skådespelare. De Geer Minn. 2: 14(1892). Blek, mager, med mörka ringar under ögonen, halvslocknande blickar och dragen stelnade i ångest som en tragisk mask. Åkerhielm Tib. 166(1929). (M. Krook) var en av svensk teaters stora och kunde spela allt från tragiska roller till komik. Expressen 9 ⁄ 5 2001, s. 24.jfr HÖG-, STOR-TRAGISK.
2) i allmännare anv. av 1 l. motsv. TRAGEDI 2: i hög grad sorglig l. gripande o. d. (på ett sätt som mer l. mindre påminner om l. liknar l. för tanken till en tragedi (se d. o. 1)); i sht om person äv. dels: rörande l. ömklig o. d., dels: nedstämd l. dyster o. d.; äv. ngt skämts. l. förbleknat, i sht förr särsk. i uttr. ta ngt tragiskt, ta ngt hårt l. allvarligt o. d. En tragisk olyckshändelse ändade hans liv. Hon gick ett tragiskt öde till mötes. Den förr uppburne poeten är idag en tragisk figur på en parkbänk. Fuhrman Alm(Sthm) 1668, s. 3. Min mor var alltid tragisk, strängt tragisk, utan tårar. VBenedictsson hos Lundegård Benedictsson 3(c. 1885). Det var kanske inte nödvändigt, att hans lif måste sluta så tragiskt. Söderberg MBirck 99(1901). Hustrun (fick) slita, men hon var van och tog det inte så tragiskt. Johnson Här 50(1935). En optimism av ljusare slag än den tragiska som Nietzsche förkunnade. Werin Ekelund 2: 231(1961). jfr HÖG-, STOR-TRAGISK.
