publicerad: 2007
TRANBÄR tra3n~bä2r, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(tran- (-aa-) 1638 osv. trane- 1555–1729. trano- 1611. tranu- 1729. trän- 1762. träne- 1690)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. tranebær; ssg av TRANA o. BÄR; benämningen beror sannol. på att växtplatserna är desamma som tranans häckplatser (se Dahlstedt VilhMål. 1: 85 (1950))]
bär hos l. från växten Vaccinium oxycoccos Lin.; äv. om växten; jfr GULDSMEDS-BÄR, MOSS-BÄR, MYR-BÄR 2, TRÄNJON. Ther är Mosser och kär, som vexer uppå sqvakra, pors, blåbär och tranebär. G1R 25: 267 (1555). At sylta Tran-Bär. Dem skal man sylta, vti en glas-burck, med tort socker, så blifwa de goda. Egerin Kokb. 255 (1733). (I vatten för silverrengöring tillsätts) Winsten, eller Tranbär, Suräplen, eller hwad hälst det wara må, som är surt. Bruno Gumm. 190 (1762). Tranbären wexa .. på myror och hafwa små wackra röda blommor. Berlin Lsb. 182 (1852).
Ssgr: TRANBÄRS-BUSKE. buskväxten Vaccinium oxycoccos Lin.; jfr buske, sbst.2 1 b, o. -ris, -växt. Tranbärsbusken växer allmän i kärr. Forshæll OrgPharm. 219 (1836). —
-MOS. av tranbär berett mos. Färga .. (tårtinnehållet) rödt med .. tranbärsmos. Egerin Kokb. 159 (1733). —
-RIS. om tranbärsbusken l. det därav bildade (risiga) växttäcket; jfr ris, sbst.1 2 b, 3. Bromelius Chl. 72 (1694). I yrsel på myrens tranbärsris / han spelar med släpande vingar och spärrad lyra. Malm FlygSvan. 32 (1937). De uppstickande tuvorna var insnärjda i tranbärsris. Moberg Rid 145 (1941). Tranbärsriset förekommer i vårt land endast vildväxande. Bergmark Tistr. 13 (1963). —
-SAFT. saft från l. beredd av tranbär. Darelli Sockenapot. 60 (1760). Jag passar på Conrad, och så kokar jag om tranbärssaft från förra året. Hallström Leon. 123 (1928). —
Spoiler title
Spoiler content