SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2007  
TRAST tras4t, sbst.2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar (Forsius Phys. 283 (1611) osv.) ((†) -er KryddRSthm 1559–60, s. 86, Sigfridi A 3 b (1619)).
Ordformer
(traast 1637. trast 1559 osv.)
Etymologi
[jfr d. trost, trast, nor. trost, fvn. þrǫst (isl. þröstur, nor. nn. äv. trast); sannol. ljudhärmande med syftning på fågelns läte]
1) tätting tillhörande ett av flera släkten inom familjen Turdidae, särsk. (o. i fråga om sv. förh. bl.) släktet Turdus Lin.; särsk. dels om T. merula Lin., koltrast, dels om T. pilaris Lin., björktrast (jfr AMSEL, DROSSEL 1); i pl. äv. om släktet; äv. mer l. mindre bildl. KryddRSthm 1559–60, s. 86. (Sv.) Trast .. (eng.) fieldfare, thrush. Spegel (1712). (Sv.) Trast .. (eng.) Blackbird. Widegren (1788). Rebau NatH 1: 395 (1879; om släktet). Vi måste vara män .. vi måste vara örnar och inte trastar. Atterbom Deledda EPort. 131 (1903). Somliga trastar, särskilt koltrasten, kunna .. bli ganska besvärliga gäster i trädgårdar och andra planteringar. 4Brehm 6: 521 (1924). Till trastarna hör .. bl. a. .. den kraxande björktrasten. Östergren (1959). — jfr BJÖRK-, KOL-, SÅNG-, TAL-TRAST m. fl.
2) i utvidgad anv., ss. senare led i ssgr, betecknande fågel av annan familj som i ngt avseende påminner om en trast; jfr HÄRM-, STAR-, STYLT-TRAST.
Ssgr (till 1): A: TRAST-ART. Nilsson Fauna II. 1: 237 (1824). —
-ARTAD, p. adj. (numera föga br.) jfr arta, v. V 3; särsk. i uttr. trastartade fåglar, särsk.: fåglar tillhörande familjen Turdidae Lin., trastfåglar. Sundevall ÅrsbVetA 1840–42, s. 200. De Trastartade foglarna (Turdiformes) som mest lefva af insekter. Sundevall Zool. 68 (1858). Rosenius SvFågl. 1: 14 (1913). —
-BO. (trast- 1891 osv. traste- 1882) Bort i näset .. där fann jag / nyss ett trastebo uti ett snår. Bonggren Förstl. 27 (1882). —
-FÅGEL. fågel av familjen Turdidae Lin.; i pl. äv. ss. namn på familjen. Till storleken mycket mindre (än en trast), men hörande till trastfoglarne äro rödstjerten, rödbröstan och löfsångaren. Berlin Lrb. 45 (1876). IllSvOrdb. (1955). —
-LIK. som liknar l. påminner om en trast; särsk. i uttr. trastlika rörsångaren, se rör-sångare slutet (jfr äv. -sångare). (Tofslärkans näbb) utåt hoptryckt, något böjd (nästan trastlik). Nilsson Fauna II. 1: 438 (1858). —
-LÅT. (trast- 1913 osv. traste- 1920) (numera mindre br.) om trasts sång l. kvitter. Hvar på jorden klingar det af trastlåt och doftar af blomster som en försommardag på Visingsö? TurÅ 1913, s. 132. Jansson o. Vennberg Dikt. 9 (1920). —
-SLÄKTE. om släkte inom familjen Turdidae Lin., i sht om släktet Turdus Lin. Trast-slägtet .. har allestädes loford för välsmaklighet, och var med ibland de kräselige Romarnes aldrayppersta läckerheter. BBergius PVetA 1780, 2: 113. Ekbohrn 2: 332 (1904). —
-STOR. om fågel: stor som en trast. Längre inifrån (skogen) ljöd den traststora .. Criniger chloronotus’ egendomliga .. drillande toner. Sjöstedt Västafr. 239 (1904). —
-SÅNG. 3SAH LV. 2: 148 (1854). —
-SÅNGARE. sångfågeln Acrocephalus arundinaceus Lin. 1Brehm 2: 117 (1875). År 1917 anträffade Dr Granvik trastsångaren .. i Yddingen för första gången häckande i vårt land. FoFl. 1927, s. 145. —
-UNGE. Balck Es. 84 (1603).
B (†): TRASTE-BO, -LÅT, se A.
Spoiler title
Spoiler content