SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2007  
TRIPOLIT trip1oli4t, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. tripolit, eng. tripolite; till namnet på den gr. kolonin TRIPOLIS (jfr TRIPPEL, sbst.1), med den i benämningar på mineral vanliga ändelsen -it]
(numera mindre br.) trippel (se TRIPPEL, sbst.1). Ekbohrn (1904). BonnierLex. (1966).
Spoiler title
Spoiler content