[jfr ä. d. trefning (d. træfning); vbalsbst. till TRÄFFA, sannol. ss. ombildning av TRÄFFEN]
(numera i sht i skildring av ä. förh.) motsv. TRÄFFA I 1 b: drabbning l. strid; skärmytsling; särsk. i sådana uttr. som komma till l. vara i träffning (med ngn) l. hålla träffning l. träffningen vid; ngn gg äv.: stridslinje; äv. bildl.; jfr TRÄFFEN 1. RARP 7: 204(1660). Som wi woro i full träffning med Fienden, blef han straxt dödeligen skuten. HC11H 7: 136(1676). Carl XII Bref 68(1705: hålla). En stor och blodig träffning infaller vid Leipzig. Borg TalSASlottscap. 1787, s. 16. Striden börjas i samfäldt träffning. TornSp. 1800, 2Ordn. s. B 1 a. Vilka följder fick .. träffningen vid Skärkind? HT 1942, s. 66. Smärre träffningar eller ordstrider som aldrig riktigt ville bryta ut i någon större drabbning. Brunner SvVill. 243(1987). — jfr LAND-, RIDDAR-, RYTTERI-, SJÖ-TRÄFFNING.
Ssgr (†): TRÄFFNINGS-DAG. dag då träffning skall äga l. äger l. har ägt rum. KrigVAH 1805, s. 5. Adjutanters och ordonnans-officerares tjenste-åligganden på träffningsdagen. KrigVAT 1852, s. 583.—
-SÄTT. sätt att ordna stridslinje. At jag ingalunda wil bestrida och kulkasta wårt upstälnings och träffnings sät. Richardson Krigsv. 2: 5(1741).
SAOB
