TUBULARPANNA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[efter eng. tubular boiler, ssg av tubular, till lat. tubulus (se TUBULÄR), o. boiler; senare leden är PANNA, sbst.1]
(†) viss typ av ångpanna, särsk. dels: rörpanna, dels: vattenrörspanna. Vid sådane tillfällen då största möjliga eldyta bör åstadkommas inom minsta möjliga rum, låter man lågan från eldstaden gå genom en mängd i sjelfva pannans vattenmassa liggande rör. Dylika pannor få namn af rör- eller tubularpannor, och de förekomma hufvudsakligast på lokomotiver. Fock 1Fys. 510 (1855). Vattenrörångpannor eller tubularpannor, bestående af ett stort antal smala vattenrör, hvilka åt den kringflammande elden erbjuda stor yta och således medgifva snabb och kraftig ångbildning. 2UB 3: 176 (1897).
