publicerad: 2009
TUNGA tuŋ3a2, sbst.3, r. l. f. (G1R 4: 228 (1527) osv.), förr äv. n. (Upp. 16: 21 (NT 1526: pundatunga)); best. -an; pl. -or (HFinlH 1: 249 (1545) osv.) ((†) -er, äv. att hänföra till sg. TUNGE, RA I. 3: 176 (1593), RARP 1: 29 (1627)); förr äv. TUNGE, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (G1R 1: 31 (1521), OPetri Kr. 165 (c. 1540)) l. -er (se ovan).
Ordformer
(förr äv. -w-, -wu-, -nng-, -gh-. -a 1523 (ss. obj.), 1526 (: pundatunga, ss. subj.) osv. -e 1523–c. 1880 (: lättungen). -o 1632 (efter prep.)–c. 1765 (ss. obj.))
Etymologi
[fsv. þunge, m., thunga, f., sv. dial. tunge, m.; jfr fvn. þungi, nor. nn. tunge; till TUNG. — Jfr BETUNGA, sbst.]
1) (†) tyngd; äv. dels om det motstånd l. hinder l. den belastning som orsakas av ngts tyngd, dels speciellare, om egenskapen l. förhållandet att vara så l. så tung l. väga så l. så mycket. RA I. 2: 329 (1569). Thenne nÿe himblar äre ganska lette af naturen, inthett deelachtige af elementernes tunga. Luth Astr. 5 (1584). Dät är omöijeligit, att een slysa kan lijda dän tungan, att eloffua allner vatten skulle stå för portarna. OxBr. 11: 104 (1640). Ett Skeppunds tunga. NorrbHembSkr. 1: 285 (1675). — jfr PUNDA-TUNGA.
2) († utom i a) föremål l. (del av) anordning o. d. med förhållandevis stor vikt; äv.: börda (se BÖRDA, sbst. 2). Thetta är Kahaths barnas tunge widh witnesbyrdzens tabernakel. 4Mos. 4: 15 (Bib. 1541). Ingen läggie några Stockar eller annor Tunga widh Stadsens Muur eller Wågen, widh 3. Marck. SthmStadsord. 1: 5 (1646). Det är så swårt för en Achan (dvs. en medlem av akanfolken i Afrika) at se några siklar silfwer och en gyldene tungo, och icke få lust dertil. Nohrborg 922 (c. 1765). — särsk.
a) i fråga om vikt(lod) i vågskål, särsk. (fullt br.) i det bildl. uttr. tungan på vågen (förr äv. tungan på ngts vågskål), om ngn l. ngt som blir utslagsgivande l. avgörande (i en viss fråga l. visst sammanhang); jfr TUNGA, sbst.2 4 c ζ. Hoo kan stå emoot tins arms krafft?, ty werlde(n) är fore tich såsom tungan på weghskålenne, och såsom en druppe aff morghon dagge(n)ne som vppå iordena faller. SalWijsh. 11: 22 (öv. 1536). Statsmannen, hvars ord, noga afpassadt efter det närvarande ögonblickets ömtåliga kraf, kan sägas vara tungan på händelsernas vågskål. 2SAH 52: 15 (1876). Tyskland var då tungan på den europeiska jämviktens vågskål. HT 1925, s. 157. I landstinget blir miljöpartiet tungan på vågen. DN 19 ⁄ 9 1994, s. 1.
b) mer l. mindre bildl., särsk. om tyngande l. tryckande känsla i huvud l. bröst o. d. Är och werk och tunge vthi högre sijdhon. BOlavi 60 b (1578). Jag (bör) icke förtiga att Spelmästaren och jag .. förtärde Spiritus, dock utan att vi .. kände någon tunga i hufvudet. Sjöberg (SVS) 2: 164 (1818).
3) (utom i slutet numera föga br.) om förhållandet l. omständigheten l. tillståndet o. d. att betungas l. besväras l. tryckas av ngt, besvärlighet, betryck, trångmål, börda (se BÖRDA, sbst. 4), belastning; äv. med tanken särskilt riktad mot upplevelsen av sådant förhållande osv., oro, bekymmer, bedrövelse; förr särsk. i förb. till tunga, till last (se LAST, sbst.2 3 c); förr äv. om person som är l. kan vara till belastning l. bekymmer. Betænker ok begrvnner med eder siælfwe ath al twngen kan ey al enasth paa megh ath hængia. G1R 1: 55 (1523). Altså måste ock Mannen icke hängia all tungan vppå Hustrun, vthan förskone henne, at thet icke bliffuer henne alt för tungt, och hielpa til, at hon thäste förr kan vthrätta sitt Arbete. Leuchowius Zader 361 (1620). Han war oss fångnom en stor tunga ock öfwerlast. KKD 2: 87 (c. 1718). Nu har wäl allmogen någon fördel i goda år; doch huruwida then swarar emot then tunga, the måste känna, när miswäxt infaller, thet kunna the nu sielfwe bäst finna. ÅbSvUndH 68–69: 235 (1749). Skalder hafwa sin tunge(,) nämligen brist på Lyckones goda. Strand Tidsfördr. 2: 96 (1763). Inte är det likväl rätt af dem att lefva så länge till tunga för sina barn, som ha svårt ändå vid att reda sig. Hedenstierna Kaleid. 252 (1884). 1NJA 1954, s. 221. — jfr FÖR-, REKRYTERINGS-TUNGA. — särsk. (numera bl. arkaiserande) i sådana uttr. som (bära (förr äv. draga)) dagens tunga (och hetta), i fråga om att i sitt dagliga arbete utstå ansträngning o. möda. Tesse sijste hafua arbetat en tima, och tw giorde th(e)m lika medh oss som haffua burit dagsens twnga och heta. Mat. 20: 12 (NT 1526). Dit folk, som hungrande i dagens tunga gick! Lidner (SVS) 3: 132 (1788). Vi röra oss .. i Stormaktssveriges vardagsmiljö på landet, bland den grå och anonyma massa, som bar dagens tunga och hetta utan att alltför mycket observeras av höga överheten. 3SAH LXII. 2: 3 (1951). De uthärda redan sin del av dagens tunga och hetta. Lidman NabSten 265 (1981). jfr DAGS-TUNGA.
4) (numera bl. i skildring av ä. förh.) om av myndighet l. överordnad o. d. ålagd (ekonomiskt betungande) skyldighet l. uppgift l. förpliktelse o. d., särsk.: pålaga (se d. o. 1), onus (jfr BESVÄR I 2 b); särsk. i uttr. borgerlig tunga, se BORGERLIG 1 a; förr särsk. dels i förb. med skatt, dels i uttr. draga tungan (jfr DRAGA, v. II 2 a β); jfr BÖRDA, sbst. 4 b. Alla oskæliga tunga oc tulla som til thenne tidhen j vora rike warid haffua wiliom wj epter skælighett affleggia. G1R 1: 31 (1521). Så skole och vthlagorne .. vthi al stycker fölia vpbördenne, så at then parten som meer bekommer af rentone skal och ther efter dragha tungan, som sigh thet åhret ther begifua kan. KOF 1: 535 (c. 1618). För denna ringa gåfwa (dvs. ett klaver o. ett fickur) fordrar jag, at han skaffar wärcket fullkomligen tryckfärdigt, hwarefter jag honom .. ingen widare tunga wid tryckningen ålägger. KyrkohÅ 1927, s. 90 (1767). I hvilka afseenden Skatte- och Kronohemmanen i fordna tider varit underkastade olika skatt och tunga, kan icke bestämt utredas. Bonsdorff Kam. 37 (1833). Gå de framlagda förslagen .. igenom, lyftes från läroverkskollegiernas medlemmar en tunga, som känts lika orättvis som den synts dem pålagd utan grund. SvD(A) 1932, nr 23, s. 4. På 1620-talet blev städjan en årlig tunga .. Städjan utgick vanligen i kreatur, fodernöt och lärft. Fatab. 1955, s. 73. — jfr FATTIGVÅRDS-, INKVARTERINGS-, KNEKTE-, LANDS-, POSTFÖRINGS-, ROTERINGS-, RUSTNINGS-, SKATTE-, STADS-TUNGA m. fl.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content