TYKOBRAHEDAG tyk1ω~bra3e~da2g, äv. ty1k-, vard. äv. -da2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(äv. skrivet dels med stor begynnelsebokstav, dels med bindestreck mellan (ngra av) leden; äv. tych-, tyck-)
Etymologi
[jfr d. Tycho Brahes Dag; av namnet på den danske astronomen Tycho Brahe o. DAG]
i ä. folkliga föreställningar, om var o. en av de (vanl. 32) dagar under året som ansågs olycksbringande o. vars urval enl. tradition tillskrevs Tycho Brahes astronomiska beräkningar; äv. om nutida förh., i allmännare bet.: olycksdag, otursdag. I dag var .. en Tychobrahe-dag i smått. Först intet bref på posten .. Sedan idel motgång i ett partie Trädkarl. Topelius Dagb. 3: 275(1838). Tykobrahe-dagar .. kallas i de skandinaviska länderna vissa dagar af året, hvilka förr betraktades med vidskeplig fruktan, så att man på dem helst afhöll sig från hvarje företag af vikt. 2NF 30: 512(1920). Den dag vi skulle prova ut gasmaskerna blev en tychobrahedag för oss. Nerverna höll inte. Lo-Johansson Sold. 151(1959).
SAOB
