SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2010  
TÄCKAS täk3as2, v. dep. -s, äv. -es, -tes, -ts, förr äv. TÄCKA, v.2 -te. (inf. o. pr. pl. -as Gal. 1: 10 (NT 1526) osv.; -s Gal. 1: 10 (Bib. 1541). — pr. sg. -es (-is, -æs) OPetri Tb. 17 (1524) osv.; -s (-z) Stiernhielm Cup. 3 (1649, 1668) osv.).
Ordformer
(tieckias, inf. 1695. täck- (th-, -e-, -æ-, -c-, -ch-, -k-, -kk-) 1521 osv. -a 16211672. -as c. 1635 osv. -ias (-jas) 15261712)
Etymologi
[fsv. þækkias; motsv. d. tækkes, fvn. þekkjast; avledn. av TÄCK, adj.]
1) († utom i a) behaga (se d. o. 2); värdigas l. ha godheten (att); finna för gott (att); äv.: vilja l. önska; vanl. närmande sig anv. ss. hjälpverb; äv. intr. med indirekt obj. (se a slutet, b, c). Maarten Skinnare Anders hanson och hwem the tæckæs in tiil siig tagha magæ. G1R 1: 210 (1524). Icke häller måå (hon) thet skutne diwr som mannen heemförer, röra eller widhkomma: Vtan han får åth henne, satt på ett spett, så mycket ha(n) henne ther af täckes gifua. Tempeus Messenius 113 (1612). Then Högste gode Gvd, han täkte nådigst giwa, / Hwad thette liuwe Paar siällf önskligt bedia will. Lucidor (SVS) 90 (1672; uppl. 1997). Den Tomen av Esprit des Journaux som Hr. Assessorn täckts lämna mig till låns, har blifvit hos mig obeskrifligt illa medfaren. Leopold (SVS) II. 3: 5 (1797). Ni täcks på slottet hvila er. Der blir ni ensam. Arnell Scott Sjöfr. 191 (1829). Våra läsare täcktes anmärka, att vårt uppgivna förslag är beräknat endast på kronan Sverige. 3SAH LXXXI. 2: 354 (1832). Auerbach (1915). — särsk.
a) (ålderdomligt) i fråga om hövlig l. aktningsfull omskrivning av anmodan l. uppmaning o. d., ofta i ipf. konj. Täckis Eders Höigmectighedz Nåde att vete, som Eders Nådis Kongl:e Ma:t befalte mich .. att (osv.). G1R 26: 854 (1556). The öfrige studierne täktes min käre Broder lämppa efter piltarnes böijelse och begrep. MennanderBr. 2: 701 (1742). Jag beder, at Eders Kongl. Höghet täcktes säja mig, om jag, efter Desz tycke, swarat rätt. Tessin Bref 1: 21 (1751). Prof. och Fru Christiernin täckes herr Professoren äfwen omfamna med mina wälönskningar. SvBrIt. 2: 38 (1779). Och nu, gode Gud, täckes du välsigna mat och dryck och låta oss med måtta fröjda oss åt dina håvor. Amen. Krusenstjerna Pahlen 6: 339 (1935). — särsk. (†) opers. med indirekt obj.; jfr b. Ther fföre tectis eder skicka hiit tiil oss nogen eder secretarium. G1R 1: 137 (1523). Att Rijmstaffwarne .. ähre nu lefwereradhe hoos Bencht Nielsson Bookbindare, der eder teckes dem att see. Schück VittA 1: 148 (i handl. fr. 1631). Sedan min flyttning til Åbo nu således är påtänkt, anhåller jag ödmjukast, det täktes min huldaste Far fullkomna sin godhet emot mig, samt utvälja och utföra det alternative, som säkrast kan leda till ändamålet. MennanderBr. 1: 251 (1770).
b) (†) intr. med indirekt obj., i uttr. mig o. d. täckes, jag osv. behagar l. finner för gott l. vill l. önskar; jfr a slutet. (Han) lot gripe .. rikisins godhe mæn och andra huem honom tektis. G1R 1: 28 (1521). Mitt rådh bliffuer ståndandes, och iagh gör alt thet mig teckes. Jes. 46: 10 (Bib. 1541). Teckes tigh vele drage till Sverige att försöke thin lycke, dhå (osv.). G1R 24: 373 (1554). Thet (skall) wara osz frijtt at jagha och skiuta hwar osz täckes. Schmedeman Just. 179 (1617). Tagh Mandel så myckit som tigh täckes. Kockeb. A 8 b (1650). Sundén (1891).
c) (†) intr. med indirekt obj.: vara till behag för (ngn, äv. ngt), behaga (se d. o. 1); vara (ngn) till lags; tilltala; dels med opers. konstruktion, dels med personsubj. l. sakligt subj. Hadhe iach .. wilit täckias menniskionem, så wore iach icke Christi tienare. Gal. 1: 10 (NT 1526). Lögn täckes them. Psalt. 62: 5 (öv. 1536). Herre Konung, lät mitt rådh teckias tigh. Dan. 4: 24 (Bib. 1541). Ingen kan täckias allom. Grubb 392 (1665). Tag detta offer, herre, / Låt dessa unga liljor täckas dig. Almqvist Amor. 57 (1839). Han bar ett friskt ansigte ofvan ett par breda skuldror, hvilket allt kunde godt täckas en qvinna. Idun 1888, s. 150. Att jag må / Växa, värmas, väckas / Och ditt öga täckas. Ps. 1937, 209: 5. — jfr MISS-TÄCKAS. — särsk. (†) med avs. på Gud. Gack bortt och äät titt brödh medh frögd, drick titt wijn medh gott moodh, Ty tijn werck täckias Gudhi. Pred. 9: 7 (Bib. 1541). Att hustrunar skola wara theres männ wnderdånighe .. Tÿ sådant teckies Gudhi vell. LPetri Œc. 40 (1559). WoH (1904).
2) (i Finl.) våga l. töras; nännas; äv.: understå sig l. ha mage (att); kunna förmå sig (att). ConsAcAboP 1: 557 (1653). Befans .. At messewijijnet som bönderna hålla, såg uth såsom kalkwatn och gaff så suur lukt från sig at man tektes iche smaka. Murenius AV 287 (1654). Täcks jag visa mig på någon uppvaktning mer i dag? HforsMorgBl. 1833, nr 2, s. 2. Täcks du bjuda sådan råttmat åt hederliga röfvare? Topelius Läsn. 1: 114 (1865). Att du täcks fråga sånt, sa kusin Tora, nån bildning kunde man ändå tro att också du lyckats förskaffa dej. Hufvudstadsbl. 23 ⁄ 12 1982, s. 6. Ibland har man en känsla av att det är lyckosamt att bistånds- och hjälpprojekt med rötter i 70-talet får fortsätta – för att ingen täcks skrota dem. Hufvudstadsbl. 5 ⁄ 12 1999, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content