publicerad: 2010
UDDA ud3a2, adj. oböjl.
Ordformer
(udda (v-) 1642 osv. udde (v-) 1633 (: Vddemarker)–1963 (: uddemantalskassa))
Etymologi
1) ojämn (se d. o. 7), motsatt: jämn (se d. o. 13); särsk. dels om takt(art): ojämn (se d. o. 7 a), dels i det bildl. uttr. låta udda vara jämnt (se JÄMN 13 d), dels i uttr. udda eller (l. och) jämnt o. d. (se JÄMN 13 c). Udda husnummer. Udda datum, udda veckor. Låt hono(m) .. (pengarna) först heemligen räkna sedan spör honom til, om the äre vdde eller pare. Aurelius Räkn. N 4 b (1633). Om de udda är som sittia wid ett bord / Tro att för Åhretz sluth, en lägges uti jord. ÖB 25 (1712). (Man bör) virka udda maskor mellan de ökade, såsom 3, 5, 7 etc. Berg Handarb. 100 (1874). Damerna börja på udda takter och vänster fot, kavaljererna på jämna takter och höger fot. Folkdans. 56 (1923). I Inlands norra tingslag skola samtliga sammanträden under år med jämnt tal hållas i Smedseröd och under år med udda tal i Grohed. SFS 1935, s. 1122.
2) som inte passar samman med l. hör ihop med ngn l. ngt l. som är mer l. mindre ensam(t) (i sitt slag); enstaka. särsk.
a) om ngn l. ngt som utgör del av o. normalt uppträder l. förekommer i grupp l. par med likartade l. samhöriga medlemmar l. delar o. d.: som förekommer l. uppträder ensamt l. för sig, som saknar motsvarighet l. motstycke l. make o. d. (jfr ENSTAKA, OPARIG, SÄRSKILD 1 c); om föremål äv.: som förekommer l. uppträder tillsammans med ngt som är av annat slag l. med vilket det inte hör samman o. d. (jfr OMAKA, adj. 2); om person äv.: som håller sig l. hålls utanför en grupp l. ett sällskap l. lever i avskildhet. Män när nu alla Diur begynte sig at paara, / Fans den, som Herren war, alleen och udda wara. Columbus (SVS) 1: 82 (1674). 2 st. udda Teenstakar. BoupptVäxjö 1752. Retzius Djurr. 172 (1772; om fiskfenor). Det fanns alltid i en bygd några udda människor som inte hörde till storhushållen – enstöriga gubbar .. eller gamla kvinnor som blivit änkor. Edqvist MannHav. 197 (1967). Två ryttare och en udda häst stod där. Salje NattBröd. 78 (1968). Udda kavaj (dvs.) Kavaj som inte ingår i kostym. Björkman Skräddarlex. 70 (1988). Det har ansetts att Fristads under perioden i Trelleborg missgynnats, eftersom konfektionsföretaget var en udda verksamhet. GbgP 22/2 1994, s. 11.
b) som till sin karaktär l. beskaffenhet o. d. skiljer sig från annan l. annat l. andra, egen l. egenartad l. originell; äv. (äv. ss. adv.): ngt egendomlig l. underlig. Främlingen .. känner sig .. (i Paris) så ensam, så öfverlopps, så udda. Böttiger 6: 225 (1836). (Han) härbärgerade oss i en rätt udda våning. Idun 1947, nr 29, s. 1. Folk som är mycket intresserade av svåra och udda växter. DN 20/3 1987, s. 28. Hon gav bilden av en udda personlighet som fascinerat henne just därför att han inte var en dussinmänniska. DN 3/2 1988, s. 6. Han visste .. att församlingshusen hade mycket udda öppettider. Mankell Villospår 175 (1995). Man är lite udda när man äter vegetariskt, men man är inte konstig längre. DN 17/1 1999, s. A16.
Ssgr: A: (2 a) UDD-BLAD. (udd- 1820 osv. udde- 1755) [sannol. med anslutning till UDD, sbst.1 1 b] udda l. ensamt blad i spetsen av ett sammansatt blad, motsatt: parblad. Möller PrincBot. 37 (1755). Bladen (på vilda törnbuskar) äro parbladiga och hafva ofta 1 till 3, stundom 5 par småblad med ett uddblad i spetsen. LfF 1901, s. 62.
(2 a) -KAVAJ. udda kavaj, blazer; jfr -plagg. Den sports-jacket eller uddakavaj, som syns i förgrunden, har också de för kostymkavajen vanliga karaktäristika. LD 26/9 1958, s. 9. —
(2 a) -LAKAN. (udda- 1892 osv. udde- 1857) lakan som inte utgör del av par, udda lakan. BoupptVäxjö 1857. —
(1) -MÅL. sport. särsk. i sådana uttr. som vinna l. förlora med ett uddamål, vinna l. förlora (i sht en jämn match) med ett mål. Vinner Italien, vilket kanske får anses troligt, blir det högst med ett uddamål. DN(A) 10/6 1934, s. 13.
(1) -NUMMER. udda nummer l. tal l. siffra. Om .. en kropp faller fritt, tiltaga längderna som 1. 3. 5. 7 efter uddanumrorne. König Mec. 24 (1752). —
(2 a) -PLAGG. plagg som inte utgör del av kostym l. dräkt o. dyl. l. som inte bärs samman med annan del av kostym osv., udda plagg; jfr -byxor, -kavaj. Östergren (cit. fr. 1957). Lång, helveckad kjol och .. lumberjacka .. Eleganta och sportiga tillsammans, mycket användbara som uddaplagg i andra kombinationer. ICAKurir. 1996, nr 36, s. 18. —
(1) -TAL. udda tal l. antal. Uddatalen 1, 3, 5 osv. VetAH 1772, s. 219. Geta- och Fåra-rassen må .. alltid vara udda-tal, om han skall trifvas och vara lyckosam. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 299 (1864).
Ssg: uddatals-metod(en). om metod att fördela utjämningsmandat i riksdagsval o. d. DN(B) 17/10 1951, s. 8. Den ”jämkade uddatalsmetoden” .. innebär att röstetalet undan för undan divideras med 1,4 för första mandatet och därefter med 3, 5, 7 osv. BonnierLex. 14: 1222 (1966). —
(1) -TÅIG. zool. om hovdjur: som har udda antal tår; motsatt: partåig. Sundevall ÅrsbVetA 1845–50, s. 124. Uddatåiga hovdjur .. (dvs.) ordning däggdjur med familjerna hästdjur, noshörningar och tapirer. NE (1995).
C: UDDE-BLAD, se A. —
-LAKAN, se B. —
(2 a) -MANTAL~02 l. ~20. (förr) om mantal (se d. o. 2) l. hemman undantaget från rotering (se d. o. 2). UddeMantal eller heman kallas the, som uti förenämde Rotelag intet insatte äro. Broman Glys. 1: 11 (c. 1730).
Ssg (förr): uddemantals-kassa. SockenbeskrHäls. 14 (1790). Uddemantalskassor kallas de i Gästrikland och Hälsingland sockenvis bildade kassor, hvilka vid rekrytering af den indelta truppen lämnade ett visst penningunderstöd till den rote, som hade att rekrytera. 2NF 30: 823 (1920).
Avledn. (numera mindre br.): UDDE, sbst.2, m.//ig. särsk. till 2 a, om person som inte utgör del av par l. grupp o. dyl. l. hör samman med ngn l. som håller sig l. hålls utanför en grupp l. ett sällskap. När hvar tar sin, så tar jag min, ock så blir udden utan. Landsm. VII. 7: 110 (1892). Anatole Flambard, som ej utan orsak satt Elin närmast, och Henning George, en dyster udde ensam på sladden. Högberg Utböl. 2: 111 (1912). De som (i leken Posten går) står i dessa (uppropade) ringar byter då plats, varvid udden söker ta en av ringarna. Den som blir utan plats blir udde. Tillhagen o. Dencker SvFolklek. 1: 222 (1949).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content