SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2010  
UNDERDÅNIG, adj. -are ((†) superl. -est RA I. 1: 474 (1546), Verelius Herv. Dedik. 6 (1672); -ist G1R 24: 85 (1553), TbLödöse 191 (1590); -st HH XXXIII. 1: 135 (1561), SAOL (1973)); adv. -EN (†, G1R 29: 674 (1560), Verelius Herv. Dedik. 5 (1672)), -T (BrinkmArch. 2: 119 (1656) osv.).
Ordformer
(underdan- (v-) 15261577 (: underdanigheett). underdon- (v-) 1561c. 1673 (: underdonighet). underdån- (v-, w-, -ndh-) 1523 osv. undån- 17051707. vndirdån- (w-) 1526 (: vndirdånogheet)1590 (: wndirdånighett). vnndirdånn- 1590. wnnerdån- 1588. -ig (-gh) 1523 osv. -ing 16471840. -og (-gh) 1526. -ug (-gh) 15261541. — n. sg. o. adv. -igit 1701. -igt 1612 osv.)
Etymologi
[fsv. undirdanogher; jfr d. underdanig; av mlt. underdanich, till underdān (se UNDERDÅN, adj.)]
om person: som lyder under l. underkastar sig (ngn l. ngt); särsk.: som (upplever o.) framställer sig själv som underlägsen l. som visar stor (l. överdriven) vördnad (mot överordnad l. högt uppsatt person o. d.), undergiven l. (överdrivet) ödmjuk; äv. mer l. mindre oeg. l. bildl., om ngt sakligt (jfr b). At wij wele tillijka medh Sweriges och Göthers Furstendömer, wara hans (dvs. G. I) Macht och Wilje altijdh vndergiffne och vnderdånige. Stiernman Riksd. 17 (1523). Så skal alt thet folck som ther inne (i staden) är, wara tigh skattskyllugt och vnderdånugt. 5Mos. 20: 11 (Bib. 1541). At de wille wara Sweriges Konung underdånige. Tegel E14 111 (1612). Öfvertygelsen är alltför ofta underdånig fördelen. 2SAH 19: 235 (1838). På mig gjorde .. (E. Key) mera intryck av drottning med ett underdånigt hov vid sina fötter. Zetterström VärldHj. 43 (1942). Många av de underlydande och underdåniga medarbetare som den store Henric Gundell en gång haft och som aldrig skulle ha vågat ringa en journalist kastade sig nu på telefonerna och tipsade om än det ena än det andra. Guillou TjuvMarkn. 387 (2004). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) i sådana uttr. som göra ngn l. sig underdånig ngn, underställa l. underordna ngn l. sig ngn. Alla fasta städher skalt tu migh vnderdånigha göra. Judit 2: 6 (Bib. 1541). (Tron) vnderkufwar köttet, hon gör andan sigh vnderdåning och hörsam. Muræus Arndt 1: 287 (1647). De enskilte förtrycktes, eller försakade sjelfve sin frihet och gjorde sig underdånige, för att undgå national-beväpningen. 2SAH 7: 149 (1815). I en operatext är man .. tvungen att mer eller mindre göra det dramatiska elementet underdånigt det musikaliska. ZTopelius i Konstnärsbrev 1: 327 (1854).
b) i överförd anv., om ngt sakligt (ss. förhållningssätt l. begäran l. yttrande o. d.): som präglas av l. ger uttryck för underdånighet l. ödmjukhet. Hafve hans konge:ge Ma:tz rådt medt all underdanigh horsamhet berådtslaget .. ath (osv.). RA I. 1: 474 (1546). Eders G. Excell:s skall min vnderdånigeste lydno och tienst stedze finnas redobogen. BrinkmArch. 1: 124 (1657). Att min aldra skiönaste Fröken aldeles remitterade min underdåni och ödmiuka begieran, uthij sin Fru mors disposition. Stenbock o. Oxenstierna Brefv. 1: 4 (1688). At underdånig fordran ännu .. betyder en fordran, för hwilken man ingen betalning kan wänta. Loenbom Stenbock 3: 105 (1760). Statsrådets underdåniga yttrande. Liljecrona RiksdKul. 120 (1840).
c) ss. adv. (förr ofta i superl.); särsk. (i sht förr) i mer l. mindre formelartade uttryck för hövlighet (i brev l. framställan o. d.): vördsamt l. ödmjukt, med undergivenhet l. hörsamhet o. d. Och begere ödmi[ukeligen] och underdånigen, att .. Hans K. Ma:tt .. ville holle them tilgode, hure the thett .. haffue betencht. G1R 29: 674 (1560). Hvarföre vij och underdånigest bedie att holles ursächtedhe, det vij medh relationen så längie drögt hafve. AOxenstierna 4: 58 (1628). I stället för att undanbedja sig, tackade han .. underdånigst för den furstliga nåden. Cederschiöld Riehl 1: 5 (1876).
d) (†) i sådana adverbiellt använda uttr. som (up)på l. uti det (allra) underdånigaste (jfr c); jfr UNDERDÅNLIG. Att oss elskelig vår tro man Hans Claesson till Edby haffver .. udi thet underdånigiste aff oss begäredt, thet vij .. edher besökie vilde. G1R 24: 85 (1553). Hwadh them aff högz:te Kong:e M:tt är wordett befaledt till att beställe, haffwe the på thet flitigiste them haffwer waridth mögeligitt effterkommedt och therupå giordt högz:te Kong:e M:tt vpå thet vnderdånigiste theris relationn (dvs. redogörelse). HH XIII. 1: 159 (1564). TbLödöse 191 (1590).
Avledn.: UNDERDÅNIGHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara underdånig; jfr underdånlighet. Gal. 2: 5 (NT 1526). The ville nu gerna fölia hans wilia effter, wara honom lydige medh all vnderdånighet. Svart G1 132 (1561). Thet hafue wij, näst Guds Hand och Barmhertighet i vnderdånighet at tacka E. K. Maj:tt. Stiernhielm Arch. B 2 b (1644). Sedan Æquerne .. anhållit hos Senaten om förbund, och man, i stället för förbund, fordrat underdånighet, erhöllo de ett åttaårigt stillestånd. Kolmodin Liv. 2: 73 (1832). Man har sagt, att den empiriska metoden utgår från förutsättningen af tankens underdånighet under verkligheten. 3SAH 7: 259 (c. 1880).
Ssgr: underdånighets-betygelse. (numera bl. tillf.) jfr betygelse 3. Allt det öfriga fjesket och springet med utskickningar, uppvaktningar och underdånighetsbetygelser. Crusenstolpe Mor. 3: 65 (1841). SAOL (1950).
-fjäsk. (numera bl. tillf.) jfr fjäsk, sbst.2 3. Ett smicker, som påminde om förgångna tiders underdånighetsfjäsk. 2NF 13: 1491 (1910).
-förhållande. jfr förhållande 5. Nordström Samh. 1: 287 (1839). Ett mot ett fritt folks rättigheter stridande underdånighetsförhållande medlemmarne sinsemellan skulle i det gemensamma fäderneslandet icke längre få existera. Ahnfelt KröntRiv. 2: 285 (1887).
Spoiler title
Spoiler content