publicerad: 2010
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
UNDER-LIGGA, -are (se d. o.). [fsv. undirliggia] särsk.
1) till II 1, 2, i p. pr.: som ligger l. har sitt läge under ngt annat; särsk. (i sht i fackspr.) om berglager l. marklager o. d.; äv. oeg. l. bildl. (jfr 2). GävleDomb. 207 (1637). Öfwergångsbergen bestå af wågräta lager, utom på de ställen, der det underliggande urberget på senare tider höjt sig och häft dem på sned. Berlin Lsb. 320 (1866). Genom att förbättra underliggande sjukdomstillstånd i lungorna förebygger man plötsliga astmaattacker. PatFass 1990–91, s. 508. Färgen kan i vissa fall lösa upp underliggande färgskikt. BeckerFärgfakta 1991, 8: 5.
2) (†) [bildl. anv. av 1] bli besegrad, lida nederlag; gå under, förgås; äv. med förbleknad innebörd: vara i underläge o. d. (se särsk. slutet); jfr ligga under 1. (Besegra döden) kunne icke wij göra, när han .. (icke) hielper oss, ty elles motte wij vnderliggia. OPetri 2: 159 (1528). Obotlig vår förlust, spilld vore all vår ära, / Om vår försvarare och kämpe underlåg. JGOxenstierna 5: 224 (c. 1817). Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 280 (1865). särsk. i p. pr., om politiskt parti: som inte är vid makten; jfr ned-ligga 3 slutet. Man ser med nöije uti memorialer, som annars äro emot hvarannan, den principe å ömse sidor vedertagas, att hat och hämd bör afläggas och et rådande partie bör bruka sagtmodige medel emot det underliggande. 2RARP 21: 25 (1761). Frey 1847, s. 505.
3) (†) till II 1 c: befinna sig i ett dåligt tillstånd; ligga nere; jfr ligga under 2. Schück VittA 2: 161 (i handl. fr. 1674). Orsaken til wåra Handtwärkens underliggande och Manufacturers lilla framgång. Nordencrantz Arc. 200 (1730). Våra handlande påstå lika ifrigt, att det gamla tvånget är enda hjelpmedlet för vår underliggande handel, och anse alla förändringar deruti för samvetsmål in politicis. Chydenius 24 (1765).
4) till II 4: lyda under l. vara underkastad l. underordnad (ngn l. ngt); äv.: tillhöra; särsk. (o. numera bl.) i p. pr.: underlydande l. tillhörande (äv. substantiverat, om person); jfr -lyda. G1R 1: 186 (1524). Tyresiö gård och des underliggande ägor. RR 1638, s. 822. Dör någon af de andre Flaggmän eller Öfverstar som har divisioner i Flåttan, medfå de den honneur af sine underliggande som dem efter deras tjenst i Lifstiden tillkommit. ReglArméenFl. 1788, s. 60. Om de religiösa och de teoretiska omdömena .. underligga helt skilda principer, kunna de ej samtidigt tänkas som kommensurabla på det teoretiska planet. SvTeolKv. 1937, s. 346. —
(II 1) -LIGGARE. om ngt sakligt (ofta i horisontellt läge befintligt) som utgör nedre delen av ngt (tvådelat) l. som (i konstruktion) fungerar som stöd l. fundament åt ngt annat; särsk. dels om undre kvarnsten (jfr liggare 2), dels om var o. en av de mindre stenar varpå annan, större sten vilar i stensättning l. gånggrift o. d. ArkliR 1558, avd. 8 (1559). (Det är) bättre när underliggaren är hårdare, och löparen lenare; ty twenne hårda mala intet wäl. Broman Glys. 3: 105 (c. 1730). Rutverken (på rutstaketen är) af läkt spikade på vanlig plankstomme eller insatta som fyllningar mellan stolpar samt öfver- och underliggare. 2NF 27: 590 (1918). De stora blocken i de öländska domarringarna vila ofta eller ha vilat på underliggare (stenkulor), vanligen 3 till antalet. Fornv. 1938, s. 171.
Spoiler title
Spoiler content