publicerad: 2010
UNDERLAG un3der~la2g, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(förr äv. v-, w-, -nnd-, -gh)
Etymologi
[jfr d., nor. underlag, fvn. undirlag, tillskyndan; efter mlt. underlage, ssg av under (se UNDER, prep. o. adv.) o. lage (se LAG, sbst.3)]
1) om yta l. skikt l. lager o. d. (som ngt (l. ngn) stöder l. tynger mot l. står l. ligger l. vilar l. byggs l. rör sig på l. täcker o. d.), grund(val); jfr SULA, sbst.4 I 1. Hårt, mjukt, fast, halt underlag. Skogsstigar utgör ett utmärkt underlag för löpning. Gräs, grus och hardcourt är de vanligaste underlagen inom tennis. ArkliR 1545, avd. 13. Hwilopunkten eller Underlaget .. hwar på Häfstången hwilar, eller rättare sagt, sig af och an röra och beweka låter. Triewald Förel. 1: 212 (1728, 1735). Kanoner, granatkanoner och haubitzer hafva till underlag vid skottlossningen Lavetter. Hazelius Artill. 56 (1833). Skall is inläggas i källare göres först ett underlag af dåligt värmeledande material, såsom bräder, halm eller dylikt, för att isolera jordvärmen. Lindberg Svagdr. 6 (1892). Den skadade kroppsdelen lägges under transporten högt och bekvämt på ett mjukt underlag. Nyström Kir. 1: 216 (1926). Munstyckena (på dammsugare) är ofta försedda med hjul och är automatiska, det vill säga att de anpassar sig efter underlaget, golv eller matta, utan att man behöver trycka. RådRön 1997, nr 9, s. 9. — jfr HOV-, PUDER-, RÄLS-, SAND-, SKRIV-, STRYK-, TRÄ-UNDERLAG. — särsk.
a) grund l. fundament l. bas o. d. till (del av) byggnad(skonstruktion); äv. koll. l. i pl., om stockar l. bjälkar o. d., särsk. dels under virkes- l. vedstapel o. d., dels utgörande understa varvet i timrad byggnad; jfr UNDER-GÄRD. De yttre stockarne fastdymlas eller spikas vid underlagen. LBÄ 36–38: 86 (1800). (Sv.) Underlag under ett hus, (t.) Sohle. Heinrich (1814). För murar, om de icke hafva något att bära och icke behöfva motstå någon sidotryckning, är detta bredare Underlag (Grunden) så mycket nödvändigare, ju vigtigare deras bestämmelse är. Stål Byggn. 1: 314 (1834). Underlag .. (dvs.) stockar som läggs under välta för att den inte ska ligga direkt mot marken eller snön. Ryd Timmerskog. 194 (1980). — jfr BALK-UNDERLAG.
b) geol. om undre berg- l. jordlager som bildar grund för övre jordlager; jfr UNDER-GRUND, sbst.2 1. Rinman 1: 115 (1788). Blyglans-zinkbländeförekomsterna är lokaliserade till fjällkedjerandens senprekambriska (eokambriska) och underkambriska sandstenar, belägna mellan det prekambriska underlaget och överskjutningsskollorna. Loberg Geol. 284 (1980). — jfr SAND-UNDERLAG.
c) om yta som tjänar l. är avsedd att tjäna som grund vid målning l. glasering o. d. Så är til en målnings werkställande .. en linneduk eller annat underlag nödigt. Wulf Köppen 1: 291 (1799). Färgglasyren förenas genom upprepade bränningar med sjelfva det genomskinliga underlaget. Eichhorn KonstH 109 (1881). Skrapa och borsta ytan väl till fast underlag. BeckerFärgfakta 1991, 1: 14. — jfr PUTS-UNDERLAG.
d) (i sht i fackspr.) vid broderi l. sömnad o. d., särsk. om bottentyg l. undre tyglager o. d. NJournD 1854, s. 5. En ljus-grå klädes-drägt med besättning af guipurespetsar samt underlag af rosa siden. SD(L) 1902, nr 542, s. 2. Skon är .. framtill prydd med silverbroderier i klumpsöm med underlag av pergament. Fredr1Tid 38 (1924).
e) trädg. vid ympning: grundstam (se d. o. 2). Underlagets och ympens celler bibehålla hvar och en sin särskilda vätska. Eneroth Pom. 1: 181 (1864). De dubbelblommande hagtornsbuskarne äro, liksom ofta rosorna, förädlade på vildväxande underlag. Abelin MTr. 83 (1902).
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, om ngt (i sht ngt abstrakt) som utgör grund l. bas l. förutsättning l. utgångspunkt l. material o. d. för ngt; i sht förr äv. om tillgång l. förekomst av ngt. Styrelsen fattade beslut på bristande underlag. Det fanns inget underlag för anklagelserna. Storm och kastbyar uppkommo .. som hindrade vår öfverlägsna flotta att nyttja dess underlag af kanoner. Adlerbeth Ant. 1: 205 (c. 1792). Bokhandeln, detta vigtiga underlag för literaturen. Wieselgren Samt. 58 (1871, 1880). I böckernas .. värld hör julen samman med .. snö, tysta furuskogar och klingande bjällror. Dikten vilar väl i detta fall på ett underlag av verklighet. Segerstedt Händ. 116 (1925). För kartan över norra delarna av inre Norrland saknades till och med egentligt geodetiskt underlag. SvGeogrÅb. 1948, s. 51. Jag köpte mig en tomt, men på grund av arbetslöshet både nu och då fanns inget ekonomiskt underlag att börja med, utan jag fick låna en tia till handpenning. ByggnArbMinn. 76 (1950). Ministären Erlander har lidit svårt under det bräckliga parlamentariska underlaget. Ortmark Maktsp. 24 (1967). Underlag till soppa och såser. IcaKurir. 1992, nr 39, s. 14. — jfr DIKT-, KART-, PENSIONS-, REGERINGS-, REKRYTERINGS-, SIFFER-, SKATTE-, STUDIE-, TJÄNSTEPENSIONS-, TRAFIK-UNDERLAG m. fl.
Ssgr: (1 a) UNDERLAGS-BJÄLKE. om var o. en av de understa horisontala stockarna i en byggnad, syll; jfr underslags-bjälke. Twå underlags-Bjelkar til styrka åt Botnbjelkarne under Kuren. Brauner Bosk. 92 (1756). —
(1) -FILT. (i sht i fackspr.) jfr filt, sbst.1 1. Preparerad underlagsfilt för hämmande af stötar och buller. TT 1898, Allm. s. 75. —
(2) -KARTA. (i sht i fackspr.) karta som fungerar l. är avsedd att fungera ss. underlag för annan karta; särsk.: konturkarta. Fennia XII. 1: 61 (1896). Genom fotokartan har erhållits en fullt tillfredsställande underlagskarta för utförande av den ekonomiska kartläggningen i skala 1: 10000. Globen 1935, s. 30. På uppdrag av landets landsmåls-, ortnamns- och folkminnesarkiv .. har .. utgivits en underlagskarta i skalan 1: 600 000. Ymer 1940, s. 74. —
(1, 2) -MATERIAL. särsk. till 2. Fennia XXXIX. 5: 326 (1918). Som underlagsmaterial till översikten har förutom tidigare i kapitlet angivna källor och omnämnd litteratur en översiktstablå använts. Nilson Repslag. 152 (1961). —
(1) -PAPP. särsk.: (impregnerad) papp som används l. är avsedd att användas ss. underlag för takbeklädnad. LAHT 1931, s. 704. Yttertaket är täckt med underhållsfri takpapp, lagd vinkelrätt mot takfoten och på vanligt sätt klistrad på underlagspapp. TT 1942, Skeppsb. s. 12. —
(1) -PLATTA. platta som utgör underlag för ngt; jfr -skiva. Alla orneringar äro gjutna i cement och med sina underlagsplattor inmurade i teglet. MeddSlöjdF 1886, s. 101. —
(1 a) -STOCK. stock som ingår i grund l. fundament o. d. till (del av) byggnad(skonstruktion); äv. om stock utlagd för att hindra virkes- l. vedstapel o. d. att komma i kontakt med marken. I anseende till här uppgifna ramstockars storlek, böra (i en flottbrygga) underlags-stockarne rätteligen vara 22 eller 29 fot långa. KrigVAH 1808, s. 113. (Timmerpartiet har) nedkörts från afverkningsplatsen och utlagts i enkla lag på underlagsstockar å flottledens is. SkogsvT 1912, s. 137.
Spoiler title
Spoiler content