publicerad: 2010
UNDER, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 138):
(II 1) UNDER-LIK. sjöt. på (rå)segel: lik (se lik, sbst.2) som löper längs seglets nedre kant; äv. om nedre kanten på ett segel. Rosenfeldt Tourville 25 (1698). På råseglen kallas liken på sidorna för stående lik, det undre för underlik och det öfre för rålik. UB 7: 333 (1874). Underlik (dvs.) ett segels nedre kant. Block Ordb-Båtfolk (1983). —
-LIV.
1) till II 1 e, hos människa, om buken nedanför midjan; särsk. med särskild tanke på l. enbart om könsorganen (i sht hos kvinna); förr äv. oeg., om motsvarande parti hos insekt l. fågel o. d. Porath Pal. 1: J 2 a (1693). Insekts-kroppens 3 hufvuddelar eller hufvudstycken äro hufvud, bröstring och underlif. Dahlbom Insekt. IV (1837). Den lilla herrn, som satt hopkrupen vid masten och syntes rädd och frusen och då och då drog schalen hårdare om magen och underlifvet. Strindberg Hafsb. 2 (1890). Ute på toaletten klädde hon av sig, vaskade som hastigast underlivet och satte in pessaret. Jersild BabH 147 (1978).
2) (förr) till II 2, om ett slags underplagg (för kvinnor o. barn) som täckte överkroppen l. bålen, livstycke; jfr liv II 5 a α. Den öfre klädningen lemnar så mycket öppet å lifvet att man ser spetsen af ett underlif af hvitt satin. Portf. 1852, s. 88. De blusartade, rikt garnerade underliven göras av batist. Sömnadsb. 282 (1915).
-lidande. (numera mindre br.) jfr lidande 1 slutet o. -livs-sjukdom. Sedan febern under gårdagens lopp tilltagit med symptomer af underlifslidande och benägenhet för slummer, insomnade Hans Maj:t före midnatten. GotlLT 1852, nr 46, s. 2. SAOL (1973).
-sjukdom. Tholander Ordl. (1872). Den smärtsamma underlivssjukdomen vestibulit. GbgP 30/7 2001, s. 29. —
-LJUDS-FART. fart som understiger ljudets hastighet. Transportplan kommer även framdeles att ha underljudsfart. KontKrigsm. 1954, nr 2–3, s. 91. —
(II 1) -LOPP. särsk. (numera bl. i skildring av ä. förh.) på (trä)fartyg, om (virke använt till) den (böjda) del som förenade kölen med förstäven; ngn gg äv. om utrymme i anslutning till denna del. Effter någon conference befans gott, att .. officerarne hålla sin gode vackt och hafva soldaterne på nedra underlopet och inthet tillstädia dem att komma till gevähr eller krutecammaren. RP 18: 113 (1658). Underlopp .. (dvs.) den främsta ändan af kölen, på hvilken förstäfven är upprest. Ekbohrn NautOrdb. (1840). jfr köl-underlopp. —
(II 1) -LUT. (förr) om lut (se lut, sbst.2 1) som erhölls ss. biprodukt vid tvålframställning (o. som samlade sig i botten på kärlet). AHB 39: 121 (1870). Av denna vätska, underluten, utvinnes .. vid fabriksmässig tvålframställning glycerin. Holm AlltFläck. 69 (1946). —
(II 4) -LYDA, -ning (†, Almqvist God. 35 (1838)); -are (†, G1R 1: 166 (1523)). [fsv. undirlydha] lyda under l. vara underordnad (ngn l. ngt); äv. övergående i bet.: tillhöra; numera i sht i p. pr. (äv. substantiverat, om person); jfr -ligga 4. OPetri 1: 179 (1527). Medan ännu en del af Pommern underlydde Sveriges krona .. sågos (osv.). Valerius 2: 203 (1836). Väster om stationen utbreder sig de vidsträckta åker- och ängsmarker, hvilka underlyda Kumogård. Ramsay Vägv-Finl. 120 (1895). Underlydande och herrgårdsfolk på en herrgård. BorgåBl. 4/3 1980, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content