[jfr d. uniformitet, t. uniformität; av fr. uniformité, av lat. uniformitas (gen. -tātis), till uniformis (se UNIFORM, adj.). — Jfr DIFFORMITET]
överensstämmelse l. likhet l. likformighet (jfr KONFORMITET); äv.: likriktning; äv. övergående i bet.: enformighet. SynodA 1: 146(1678). Båtsmans-Hållen få sielfwe .. mondera sina Båtsmän .. men med den öfrige Mondurens upkiöpande förblifwer det ännu efter wanligheten, för uniformitetens skul. PH 1: 174(1720). Dina bref kunna endast hindra mig från en lethargie, hvartill jag oförmärkt drages af detta osmakeliga lifvets uniformité. Kellgren (SVS) 6: 74(1777). All framtvingad uniformitet verkar kväfvande, ja, dödande på det andliga lifvet. PedT 1903, s. 187. Den uniformitet, som man möter överallt i världen, framför allt naturligtvis i det yttre, i moder, i nöjen och i vardagens praktiska arrangemang, har möjliggjorts genom de moderna snabba kommunikationerna. SvD(A) 1929, nr 225, s. 9.— särsk. (om förh. på 1680-talet) i fråga om införande av likhet med sv. förh. (i kyrkligt o. juridiskt avseende) i de gm freden i Roskilde till Sv. avträdda landskapen. HalmstDomb. 1: 18(1681). Det var regeringens bemödande att genomföra de fordna danska provinsernas uniformitet med det öfriga Sverige. Wahlfisk KatUnd. 90(1889).
Ssgr: UNIFORMITETS-INSPEKTOR. (förr) till slutet: inspektör med uppgift att se till att uniformitet infördes; jfr inspektor, sbst.2 2. Cavallin Herdam. 1: 76(1854). —
-STRÄVANDE. jfr sträva, v.1 2 i. De stora anlag och gåfvor, som genom dessa skolans uniformitetssträfvanden blifvit hämmade i sin utveckling, äro ej få. Verd. 1883, s. 211.
