publicerad: 2011
UPPMÄRKSAM up3mærk~sam2, adj. -sammare. adv. -T.
Ordformer
(op- 1809. up- (v-) 1723–1834 (: upmärksamhet). upp- 1747 (: Uppmärksamhet) osv.; förr äv. -e-, -ck-)
1) som lägger märke till vad som försiggår, iakttagande, vaken, alert; äv.: som är på sin vakt, vaksam, stundom närmande sig l. övergående i bet.: misstänksam; äv.: som med skärpt(a) sinne(n) följer med (visst skeende o. d.), koncentrerad; särsk. med bestämning (vanl. inledd av prep. på, förr äv. om l. vid) som anger vad man är inriktad på (se särsk. c, d); äv. i oeg. l. överförd anv., om min o. d.: som visar att ngn är uppmärksam. En uppmärksam åskådare, åhörare. Se, höra uppmärksamt på. Om hwilken grannlaga Saks utslag .. större delen af de öfrige Europæiske Makter wisat sig särdeles upmärcksamme. Stiernman Riksd. 2576 (1723). Som en upmärksam Minister gerna upsnappar deras Bref, som han menar handla mot sin Herres och fäderneslands bästa, så (osv.). Dalin Arg. 2: nr 36, s. 1 (1734). Upmärksam vid hvart ord, han lystnade och teg. Bellman (BellmS) 19: 225 (1793). (Adelsmännen) fingo .. snart erfara, att de uti Gustaf (Vasa) hade en sträng och uppmärksam herre. Fryxell Ber. 3: 109 (1828). Elever .. med ansträngt uppmärksamma miner. Siwertz JoDr. 124 (1928). Arnauti lyssnade uppmärksamt till min redogörelse för händelserna i Venedig. Anderson Brev. 118 (2004). — jfr O-UPPMÄRKSAM. — särsk.
a) (†) som är mån om l. noga med l. intresserad av (ngt); särsk. i förb. med att-sats. Sesostris, som war .. så upmärcksam alla at höra och begiärlig til at utleta utur Menniskiornas hierta sanningen. Ehrenadler Tel. 96 (1723). Långt ifrån, at i tid tänka på bot .. hafwen I synts mera upmärksame, at utöfwa Eder egen hämnd, än at tänka på deras hielp, som Eder befullmägtigat. PH 10: 4 (1772). Uppmärksam på sitt eget bästa. Dalin (1855).
b) i överförd anv., om ngns sinne, särsk. ss. bestämning till ögon l. öron: skarp l. vaksam. Humbla Landcr. 2 (1740). Värdinnan (lånade) ett uppmärksamt öra till hvad som försiggick utanför matsalen. Wester Coloma 291 (1894). Vad som krävs (för att notera förekomst av fjärilar) är .. uppmärksamma ögon och ibland en kikare. DN 21/5 2007, s. 19.
c) i uttr. vara l. bli uppmärksam på (förr äv. uppå) ngt (l. ngn), vara l. bli (fullt) medveten om ngt (l. ngn); ge akt på ngt (l. ngn); i sht förr äv. i uttr. vara uppmärksam på sig själv, tänka på hur man beter sig (särsk. i fråga om levnadssätt). Celsius G1 1: 66 (1746). Var uppmärksam .. på dig själf – sök framför allt godt sällskap och undvik dåligt. Vasenius Top. 1: 453 (cit. fr. 1833). Den ouppmärksamme lärjungen .. kan vara ytterst uppmärksam på en fluga på bordet. Bergqvist Fråg. 5 (1898). Polisen var uppmärksam på den typen av trafikbrott. Jersild BabH 240 (1978).
d) i uttr. göra ngn uppmärksam på ngt, göra ngn (fullt) medveten om ngt; äv. allmännare: visa ngn ngt l. upplysa ngn om ngt; i sht förr äv. göra uppmärksam på ngt, påpeka ngt; förr äv. göra ngn uppmärksam, väcka ngns uppmärksamhet. Man förordnade arbetsfogdar öfver .. (judarna i Egypten) i mening att försvaga denna slägt, hvars tillväxt gjorde de egyptier uppmärksamma. Chydenius 9 (1765). Gören dem (dvs. barnen) tidigt upmärksame på wigten af ett lyckligt ägtenskap. Wifstrand AndlTal. 48 (i handl. fr. 1797). (Horatius brev) afser, som bekant är, blott att göra uppmärksam på diktkonstens swårigheter och dymedelst skrämma fuskare. Ljunggren Est. 1: 9 (1856). Nu kommer snubben som kan pynta, sa jag, och gjorde de andra två uppmärksamma på änglagestalten. Stensdotter ArnesKiosk 186 (2004).
2) som lägger märke till o. vill tillfredsställa andras behov l. önskningar, artig o. hjälpsam, förekommande, särsk. i uttr. vara uppmärksam mot (förr äv. för) ngn. En uppmärksam bordskavaljer. Sir Henry är mycket upmärksam för Lady Elisabeth. Riccoboni Catesby 6 (1761). Bemöt honom i lika grad uppmärksamt som du wärderar din trognaste Leonatus. Hagberg Shaksp. 6: 28 (1849). Hustrun, vår värdinna, var mycket uppmärksam mot oss. Lo-Johansson Förf. 24 (1957). — jfr O-UPPMÄRKSAM.
3) [jfr motsv. anv. i d.] (†) med pass. bet.: som man riktar uppmärksamheten mot, som får l. förtjänar uppmärksamhet, uppmärksammad, bemärkt, notabel. Hvad det hufvudsakeliga vidkom var intet nytt uti den upmärksama Charles Bonnets bok, som .. några år derefter .. gjordes almän genom trycket. 1VittAH 2: 129 (1773, 1776). Conferencer för- och eftermiddagar .. som varade minst 6 à 7 timmar om dagen, tycktes gifva saken ett uppmärksamt utseende. Tersmeden Mem. 6: 94 (c. 1790). Rosenstein 3: 133 (1811).
Ssg: (1 d) UPPMÄRKSAM-GÖRA. (numera i sht i Finl.) göra (ngn, äv. ngt) uppmärksam(t); särsk. med bestämning inledd av prep. på (äv. med underförstått obj.); äv. allmännare: informera (ngn), upplysa; ofta i p. pf. Hygiea 1860, s. 697 (i p. pf.). Jag vill .. begagna tillfället att uppmärksamgöra på mina plåtkaloriferer med murade eldstäder. TT 1895, Allm. s. 148. När jag som historiker försöker uppmärksamgöra den finländska allmänheten på denna neutralitetsmyt gör jag det inte enbart för att ge spridning åt viktiga forskningsresultat. Hufvudstadsbl. 9/12 2001, s. 8.
Avledn.: UPPMÄRKSAMHET, r. l. f.
1) till 1, om handlingen l. förhållandet l. egenskapen att vara uppmärksam; vakenhet, koncentration; äv.: intresse (se särsk. b); i sht förr äv.: vaksamhet; ofta konkretare, särsk. i fråga om att ngn är uppmärksam vid visst tillfälle l. i viss riktning; särsk. i förb. med vissa verb, särsk. fästa (se fästa, v. 5 a γ α'), ge (se giva, v. I 7 e slutet), leda (se leda, v.2 2), rikta (se rikta, v.2 2 e), visa. Lind (1738). Gustaf Adolf .. fölgde med uppmärksamhet sin fiändes företagande. Hallenberg Hist. 5: 46 (1796). Han åt med förströdd uppmärksamhet .. och talade nästan intet. Bremer Pres. 245 (1834). Ingen visade mig någon uppmärksamhet, där jag satt .. mitt ibland dem. Lagergren Minn. 4: 23 (1925). Den konstgjorda rötningsmetoden .. med syrelösning fordrar stor uppmärksamhet, för att fibrerna icke skola skadas. Fröberg Skrädd. 22 (1941). Han märkte att de som satt runt bordet hade skärpt sin uppmärksamhet. Mankell Villospår 206 (1995). jfr huvud-, o-uppmärksamhet. särsk.
a) (†) konkret, sammanfattande om uppmärksamma personer. Sådan framstod statsmannen och härföraren Bernadotte för Sveriges uppmärksamhet. Atterbom Minnest. 2: 398 (1826). Den samfälta uppmärksamheten, som här lysznar till Guds råd om menniskans frälsning. Franzén Pred. 2: 268 (1842).
b) (†) (yttring av l. bevis på) välvilligt intresse; bevågenhet. Det (synes) wara skäligt, at .. (lasarettsläkarna) bestås Correspondence-penningar .. på det de .. af Riksens .. Ständer måtte hugnas med någon upmärksamhet på sin flit och möda. PH 8: 5825 (1762). (Han) var då nog lycklig att i konungens hofläger vinna Axel Oxenstjernas uppmärksamhet. Atterbom Minnest. 1: 255 (1848).
c) (†) i uttr. göra uppmärksamhet på l. vid ngn l. ngt (jfr 2), lägga märke till l. ge akt på l. fästa avseende vid ngn l. ngt. Fältmarskalken Hamilton hade gjort uppmärksamhet på mig. Nyrén Charakt. 96 (c. 1765). Förslaget berömdes, men såsom det på intet sätt kunde bidraga till någon enskilt fördel .. så giordes därwid ingen widare uppmärksamhet, eller anstalt. Hof Självbiogr. 61 (c. 1768). Weste (1807).
d) i sht psykol., pedag., filos. om den funktion l. egenskap hos människor (o. djur) som innebär att psykisk aktivitet fokuseras l. riktas mot ngt visst. När själen gör sig begrep eller gifwer aktning på et sig förestält ting, så får det namn af upmärksamhet. Kölmark InlPhilos. 18 (1785). Sträfvandet hos varseblifningsförmågan till att hafva klara och tydliga föreställningar, kalla vi uppmärksamhet. Tuderus Kiesewetter Log. 137 (1806). PsykLex. 562 (1997).
2) till 1: allmännare l. allmänt intresse; uppseende; stundom närmande sig bet.: ståhej; äv. konkretare; särsk. i uttr. väcka (förr äv. göra (jfr 1 c)) (sådan l. sådan) uppmärksamhet, väcka (sådant l. sådant) uppseende. Undgå, vinna, tilldra sig uppmärksamhet. Hr Klingsporre uprepade, hurusom Degenairs förfarande med .. fartygens borttagande giordt största upmärksamhet hos alla främmande magter. 2RARP 17: 380 (1747). (Verken) hafva bort nämnas, emedan författaren ådrog sig en uppmärksamhet, som likväl icke var smickrande för honom. 2SAH 1: 61 (1801). Storstadslifvet och vanan gör, att sådant der kan passera utan uppmärksamhet. Snellman Tyskl. 206 (1842). Det var något egendomligt med Erik Nordin. Han väckte en viss uppmärksamhet. Hedberg Räkn. 7 (1932). jfr o-uppmärksamhet.
3) till 2, om handling l. ord o. d. som visar ngns intresse l. omtänksamhet, artighet, omsorg o. d.; särsk. konkret, ofta i pl. Schultze Ordb. 2927 (c. 1755). Sådana der uppmärksamheter från en mans sida äro merendels för hustrun ytterst tillfredsställande. Kullberg SBer. 3: 56 (1848). Jag tror, att man kan lära sig att visa små vänliga uppmärksamheter, små uttryck af välvilja och intresse, och allt sådant jämnar lefnadsstigen och gör bördorna lättare. PT 1908, nr 196 A, s. 3. Är den blågula bården en ren tillfällighet eller kan den ha varit avsedd som en uppmärksamhet mot ritningarnas förste svenske ägare? Rig 1953, s. 50.
4) (†) till 3, om viss företeelse som uppmärksammas: iakttagelse, observation; anträffat bl. i pl. Til den ändan hafwa någre Personer .. nyligen öfwerenskommit, at under namn af then Swänske Argus samla fria Tankar och opartiska upmärksamheter öfwer det, som sådant förtienar. Dalin Arg. 1: 4 (1732, 1754). Regeringen skulle .. derutaf (dvs. av förteckningarna) få anledning at göra åtskilliga högst nyttiga upmärksamheter. VetAH 1744, s. 294. VDAkt. 1789, nr 432.
Ssgr (i allm. till uppmärksamhet 1): uppmärksamhets-betyg. (förr) jfr betyg I 2 a. Verd. 1886, s. 127.
-fält. i sht psykol. område som man har sin uppmärksamhet riktad mot; jfr fält 8 a. Bergqvist Fråg. 3 (1898).
-störning. Uppmärksamhetsstörningar .. (dvs.) En form av psykiska störningar som debuterar i barndomen och yttrar sig i ouppmärksamhet, koncentrationsproblem, impulsivitet och hyperaktivitet. PsykLex. (1994).
-värde. till uppmärksamhet 2, om det värde ngt (l. ngn) har gm att tilldra sig uppmärksamhet. SvReklam 1931, s. 35. —
UPPMÄRKSAMMA, v.
1) till 1: ge akt på (ngn l. ngt), iaktta; lägga märke till; äv.: notera; förr äv. i förb. uppmärksamma på ngt. Man uppmärksamme blott på, huru otillfredsställande i allmänhet svaren blifva på den frågan. Frey 1847, s. 57. (O. Petri) är .. den förste, som uppmärksammat forntidens begravningsskick. Schück VittA 1: 19 (1932). Denna svamp är alltid intressant att anträffa och den uppmärksammas lätt .. just genom sitt egendomliga växtsätt. Cortin SvampHb. 94 (1951). Han hänvisade till .. att han inte uppmärksammat någon skylt som tillkännagav förbudet. Thomsen o. Linders All. 78 (1986). särsk.
a) beakta (ngt). Oscar II V. 2: 2 (1861, 1892). De tvättråd, som i flertalet fall bifogas plaggen böra uppmärksammas. Varulex. Beklädn. 191 (1945). Genom .. urval kan värpningen höjas avsevärt hos en avelsstam, men samtidigt bör man uppmärksamma att inte kroppsstorleken minskar i samma mån som äggproduktionen tilltager. Träskman Fjäd. 126 (1948).
b) i pass. i uttr. ngn uppmärksammas på ngt, ngn görs uppmärksam på ngt; äv. (numera ngt vard.) i aktiv i uttr. uppmärksamma ngn på ngt, göra ngn uppmärksam på ngt; förr äv. uppmärksamma ngn att göra ngt, uppmana ngn att göra ngt. Wid det besök jag hade äran göra .. hade Du godheten uppmärksamma mig att hos Dig anmäla om tiden för mina ansöknings-handlingars inlemnande. VDAkt. Brev 11/7 1850. Garfvare uppmärksammas på fördelen att använda solida och ändamålsenliga Barkqvarnar. TLandtm. 1888, Annonsbl. nr 4, s. 4. Sjökarteverkets huvuduppgifter äro .. att söka gagna sjöfarten genom att uppmärksamma sjöfarande på utvecklingen i fråga om nautisk instrumentering. SFS 1937, s. 1417.
2) till 1 (med anslutning till uppmärksamhet 2): fästa särskild uppmärksamhet vid (ngn l. ngt); särsk. dels i pass.: bli (allmänt) känd l. erkänd o. d., dels i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som tilldrar sig allmännare uppmärksamhet l. intresse. Af Pilos fåtaliga arbeten i hemlandet förtjenar ”skomakarfamiljen” i konungens samling att uppmärksammas såsom ett tidigt .. prof på genremålning. Estlander KonstH 453 (1867). Livet efterapar konsten, sade en på sin tid uppmärksammad skribent. Lindström Leksaksb. 104 (1931). Den mycket omskrivna och uppmärksammade affären bör utredas så att man får full klarhet om vad som verkligen hänt. DN(A) 20/2 1964, s. 3.
3) till 2: vara l. visa sig uppmärksam mot (ngn); visa intresse för (ngn). Kommunen uppmärksammade henne på hennes 100-årsdag. Alla märkte att patronessan ej tyckte om att man uppmärksammade stjufdottren. Wetterbergh Altart. 141 (1848). Den kvällen var jag den mest uppmärksammade personen vid snälltåget. Nu stod jag här ensam. Moberg DinStund 14 (1963).
Spoiler title
Spoiler content