SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
URBANIST ur1banis4t, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. urbanist; till URBAN]
person som (yrkesmässigt) ägnar sig åt stadsplanering l. stadsutveckling l. förespråkar stadsboende. Uppsalaborna (har) kunnat följa årets gång genom jordbruket på Luthagsgärdet. Men nu är det slut. Nu skall tusenårig odling ge vika för urbanisternas framfart. Land 1973, nr 33, s. 4. Konstmuseet (såväl) som turistanläggningen har blivit utsatt för svidande kritik från inte minst nya urbanister. DN 2/11 2003, s. B8.
Spoiler title