publicerad: 2012
URSÄKT ɯ3r~säk2t, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ordsächt 1585. orsäckt (-e-, -ch-, -t(t)) c. 1540–1591. ursäkt (uhr-, v(h)r-, wr-, -e-, -æ-, -c-, -ch-, -ck-, -g(h)-, -th, -tt) 1524 osv. vrseygdh- i ssg 1527 (: vrseygdhe breff). wrsagdt 1525. wrseecth 1525)
Etymologi
1) (†) förhållandet att vara utan skuld (till ngt), oskuld, oskyldighet; särsk. i uttr. göra ngns ursäkt (jfr 2 c), förklara ngn fri från skuld, rentvå ngn. Tha swarade th(e)m sc(ri)ffue(re)n at ha(n) haffde eÿ hafft sadane ord, och giorde Symo(n)s wrsæcht at ha(n) th(et) eÿ giort haffde. OPetri Tb. 41 (1524). Wel wetandis .. woor wrsecth för alle the stycke oss forrædeliga paa förde wore. G1R 2: 115 (1525). Schmedeman Just. 44 (1569).
2) skäl som anförs l. kan anföras ss. förklaring till l. försvar för begånget fel l. försummelse l. klandervärt beteende o. d.; förr särsk. om i rättsärende anfört skäl till frikännande l. strafflindring o. d.; förr äv. allmännare: skäl l. orsak; jfr URSÄKTAN 1. Epter vel hende kan atj her emoot redelig vrsekt haffue förbiide vj æn nw nogen tiid. G1R 1: 193 (1524). At för än han går til Texten som han wil för hender haffua, pläghar man först föregiffua vtaff huadh vrseckt och för huadh saak skul sådana book och lärdom scriffuen är. OPetri 4: 315 (c. 1540). Böte tå som föreskrifwit ståår .. och komme ingen uhrsächt eller wäriemåål weder. Lagförsl. 456 (c. 1606). Inge ursägter kunde gälla inför desze domförande. Alle de som beslutet underskrifwit .. måste dö. Celsius G1 1: 69 (1746). Uraktlåtenhet af något af Stationsbefälhafvarens åligganden, derföre må endast högst giltiga ursäkter gälla. Gynther Förf. 8: 260 (1863). De ursäkter, som Wetterstedt .. anfört för dröjsmålet med Löwenhjelms affärdande till kongressen, godkändes icke heller af kronprinsen. 3SAH 3: 346 (1888). Sofia brukade vilja försvara henne med att det fanns något hemskt i bakgrunden .. men vem har inte hemskheter med sig, och vad är det för ursäkt för att bli högdragen och snål? Jörgensdotter BergDöttrar 345 (2009). — särsk.
a) om (grundat) skäl för uteblivande från underhandling l. överläggning (ss. rättegång l. riksdag o. d.); förr särsk. i uttr. laga ursäkt (jfr LAGA, adj. I e). Hwar saken kräffuer een allmän sammankompst .. skole till Rijkzdagh förskriffuas och komma, alle Greffuer, Frijherrer, Riddare och Swenne .. (som) icke laga vhrsecht haffua. Stiernman Riksd. 914 (1634). Der nu Svaranden, utan giltig ursäkt, uteblef, förklarades han vara åt saken fälld och skyldig att .. uppfylla målsägandens anspråk. Nordström Samh. 2: 748 (1840).
b) närmande sig l. övergående i bet.: förevändning (för att slippa undan ngt); undanflykt; äv.: svepskäl; förr särsk. tautologiskt, i förb. med entskyllan. G1R 28: 458 (1558). Nenzelius måste .. sitt lyffte fullbordha, uthan någhon ursecht eller eenskyllan. HärnösDP 1661, s. 55. Hon wägrade sig i begynnelsen länge .. (att mottaga gåvan), och brachte allahanda vrsächter på banen. Humbla Landcr. 36 (1740). Gunnar hade .. en sort af ursäkt för sig sjelf att han numera, långt oftare än förr, anlitade .. bränvinsflaskan. Knorring Torp. 2: 3 (1843). Agnes svamlade ihop en ursäkt om att hon var upptagen. Ingemarsson SmåCitr. 68 (2004).
c) om bön l. önskan om att anförda skäl skall godtas (o. leda till en ursäkt (i bet. 3)); förr särsk. i sådana uttr. som göra (ngn) en l. sin ursäkt, framföra en l. sin ursäkt (till ngn), göra ngns ursäkt (jfr 1), framföra ngns ursäkt. Aname wij .. for fwllisth then wrsecth j giöre for the karla som iacthen j befalningh hade. G1R 2: 12 (1525). H. f. N:d .. hafver nådigest uptagidt then urseckt the giordt hafve. RA I. 3: 243 (1594). Hafwen I nu genast .. at på tilbörligt sätt göra honom ursäkt för hwad som sig tildragit och beledsaga honom up i sin Landmarskalksstol. PH 14: 287 (1789). Gör ni min ursägt! Säg Konungen hvad ni vil; säg honom at jag är död. Eurén Kotzebue Cora 7 (1794). Han .. tvingar flickan genom modern till en förödmjukande ursäkt på knä – det både äcklar och eggar honom. BonnierLM 1954, s. 644.
3) handlingen att godta en (åberopad) ursäkt (i bet. 2); förlåtelse l. tillgift; äv. med försvagad bet. i fråga om mindre förseelse l. slarv l. oaktsamhet o. d.: överseende l. fördragsamhet; särsk. i uttr. be om ursäkt; jfr URSÄKTAN 2. Werwing Hist. 2: 158 (c. 1690). (Jag) beder på dhet högsta om ursecht, at iagh intet medh mera i affton hinner at uppvarta min Kiäre Syster. Carl XII Bref 29 (1698). Det som stälte honom .. utom ursächt, war, at han blef lika som drucken af sin egen Ähra. Ehrenadler Tel. 799 (1723). Jag hoppas min ursäkt genom Herr RegeringsRådets vanliga medlande grace. Kellgren (SVS) 6: 111 (1782). Detta talar visserligen till hans ursäkt. Emanuelsson 1PredHögm. 1: 272 (1865). Helt visst var det förlåtligt, att jag dröjde .. Min tvekan borde finna billig ursäkt. Wulff Petrarcab. 228 (1905). Ja, jag ber så hemskt mycket om ursäkt, det måste ha blivit ett missförstånd i köket. Ingemarsson SmåCitr. 222 (2004).
Ssg: URSÄKTS-BREV. (ursäkt- 1819. ursäkte- 1525–1527. ursäkts- 1900 osv.) till 2: brev i vilket ngn urskuldar sig l. ber om ursäkt för ngt; förr äv. möjl. till 1: brev i vilket ngns oskuld fastslås. Medt andre wrsæcthe breff som honum giffwen waaro wtaff capitel j Scara. G1R 2: 121 (1525). Nyligen kunde en utlandskorrespondent .. berätta att han först debiterades telefonavgift för Jugoslavien men sedan fick ett ursäktsbrev med pengar tillbaka. SvD 3/11 1965, s. 9.
Spoiler title
Spoiler content