SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2012  
UTDJUP, n.; best. -et; pl. = (Enholm Anm. 1: 10 (1753)), -ar (UHiärne 2Anl. 161 (1706)).
Ordformer
(äv. -di-)
Etymologi
[möjl. efter t. untiefe, stort djup (varav d. udyb); jfr mlt. undūpe, mnl. ondiepe (jfr O-DJUP, sbst.); trol. delvis ssg av UT, adv., o. DJUP, sbst.; jfr äv. fsv. ofdiuper, adj., för djup]
(†) stort l. oändligt djup, avgrund (jfr O-DJUP, sbst., UR-DJUP); äv. om djup ute i havet. Afgrund eller vthdiup. UHiärne 2Anl. 45 (1702). (Strömmingens) opstigande ifrån utdiupen på grundare bottn. Enholm Anm. 1: 10 (1753). Fischerström 3: 129 (1783).
Spoiler title