UTOPI ɯ1topi4 l. -tω-, r. l. f.; best. -(e)n; pl. -er; (förr äv. -pie). Anm. Utopia (förr äv. Utopien) används ibland metaforiskt l. ss. namn på ett idealiskt l. imaginärt samhälle. JournLTh. 1812, nr 45, s. 3, osv.
Etymologi
[jfr t. utopie, av fr. utopie, av nylat. utopia, ingenstans befintlig plats, av gr. ού, inte, o. τόπος, plats (jfr TOPIK); ordet är bildat av engelsmannen sir T. More ss. namn på en fiktiv ö, skildrad ss. en plats där ett idealiskt samhällsskick råder, i dennes roman Utopia, utgiven 1516. — Jfr UTOPISK, UTOPISM, UTOPIST]
(orealiserbar) tanke l. idé l. föreställning om idealiskt (samhälls)tillstånd; särsk. (litt.-vet.) om (ss. genre betecknad) litterär skildring av sådana tankar osv.; ibland äv.: idealsamhälle; äv. allmännare: dröm (se DRÖM, sbst.1 2) (som inte kan uppfyllas), ouppnåeligt mål. 1Saml. 1–6: 334(1773). Så har man ändtligen i våra dagar sett utopien om sjelfstyrelse förverkligad. Strindberg TjqvS 2: 134(1886). Den tyska .. professorn Robert von Mohl, hvilken 1855 i sitt stora verk, ”Geschichte und literatur der staatswissenschaften” behandlade en mängd ”statsromaner”, hvilka också stundom benämnas utopier. EkonS 1: 160(1891). Goethe låter Götz svärma för en framtida utopi, med frihet för alla, Gert bokpräntare däremot predikar folkmassornas revolution. 3Saml. 30: 119(1949). Att alla barn skall tillgodogöra sig och förstå varje ord i en lärobok torde vara en utopi. SvD(A) 1/2 1964, s. 20. Omkring det förra sekelskiftet var välfärdssamhället en utopi. SäljSkiten 16(2009). — jfr SAMHÄLLS-UTOPI.
