[jfr d. udstyre; av mlt. utsturen, lt. utstüren (se STYRA, v.2). — Jfr UTSTYR]
1) (numera bl. tillf.) förse l. utrusta (ngn l. ngt); jfr STYRA UT 1 (se STYRA, v.2 särsk. förb.). TÅbo 1782, s. 366(1590). Christoffer gaf .. åt Svea-Konung Waldemar sin Syster Sophia .. och utstyrde henne hederligen, gifvandes til Brudskatt tvenne Städer i Skåne. Dalin Hist. 2: 238(1750). Min yngre vän utstyrde mig till denna färd. Hedborn Minne 95(1835).
2) utsmycka l. pryda l. klä o. d. (ngn l. ngt), styra ut (se STYRA UT 2 (se STYRA, v.2 särsk. förb.)); äv. refl.; numera i sht i p. pf. Till dagens aftonbön / man såg folcket sig utstyra. Bellman Lev. (BellmS) 35(1794). Alla sidorna (på huset), i synnerhet framsidan, voro utstyrda med målade djur och fåglar. Nicander Minn. 1: 214(1831). Mörner var utstyrd i trekantig hatt och uniform. Liljecrona RiksdKul. 347(1840). Allra mest hade Lovisa .. våndats inför allt hon fick se av skamlöst utstyrda .. och pladdrande kvinnor i Peters hus. Siwertz Fribilj. 29(1943). Den enda önskan han hade var att boken inte skulle utstyras med teckning eller vignett på omslaget. Werin Ekelund 1: 286(1960). Det är känt att de rikt utstyrda bönemattor som finns i Egypten från början importerades dit. Kulturen 1994, s. 199.— jfr SIRAT-UTSTYRD.
