SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VAJ vaj4, sbst.1, n.; best. -et.
Etymologi
[vbalsbst. till VAJA, v.]
vajande; jfr SVAJ. Fröding Stänk 71 (1896). Jag vill berätta om .. kjolens mjuka vaj från dina höfter. Johansson RödaHuv. 2: 189 (1917). Där Sjugareskaldens vindharpa fångat gräsens vaj och rymdens moln. Rabenius KristinaKlock. 278 (1942).
Spoiler title
Spoiler content