publicerad: 2014
VARENDA var~en3da2 l. var-, pron.; n. vartenda, ngn gg äv. varenda; superl. var(t)endaste.
Ordformer
(förr äv. särskrivet. hvarende c. 1765. varenda (hv-, hw-, -ee-) 1654 osv.)
Etymologi
i adjektivisk anv., i fråga om en totalitet omfattande (många) flera än två individer, med understrykande av den alla omfattande giltigheten: var o. en utan undantag; särsk. om tidsavsnitt o. d., särsk. dag; äv. dels i superl. i liktydig anv. (förr äv. i obest. form), dels i substantivisk anv. (se c); jfr VARJE. Vartenda(ste) dugg måste skrivas om. De breffuen som min bror och iag hwarendast postedag min k[iäre] F[ar]k[iär] tillskreffuit haffua. Ekeblad Bref 1: 378 (1654; rättat efter hskr.). Sådant blod .. hwaraf .. hwar ende droppe kan räknas til lösn för millioner syndare. Nohrborg 68 (c. 1765). Så böjs hvarenda rygg, så lyfts hvarenda hatt. ORudbeck Borås. 11 (1776). Tack för hvarenda rad, hvart enda ord. MvSchwerin hos Wrangel MvSchwerin 265 (1836). Så går det till hvarenda dag. Wägner Norrt. 30 (1908). Gång på gång understryker han att varenda ord är sant. UNT 6/5 1977, s. 22. Han sa: ”Du får allting, varenda grej...”. Östergren SistCig. 184 (2009). — särsk.
a) i förb. med adj., vanl. (o. numera nästan bl.) i obest. form. En fullkomlig Svensk Ordabok .. Hwar vti jag bekrefftar hwart endast Swenskt ord, ordalag och mening. Swedberg Lefw. 445 (1729). Hvar enda falsk tanke, hvart enda lågt uttryck, käns såsom en örfil på Smakens kind. Kellgren (SVS) 5: 262 (1793). De tusentals vykort, som nu låta de hemmavarande följa den resande i hvarenda pittoreska gränd. Wennerberg Bref 2: 1 (1914).
b) (numera bl. i vissa trakter; jfr dock c β) sam- l. sidoordnat med en. Ämnandes låta förändra hwart eendaste och eet exemplar. Schück BibliogrAnt. 47 (cit. fr. 1689). (Han) underkufvar .. ett och hvarenda folk, som ligger i hans väg. Carlstedt Her. 2: 96 (1833). Då jag upptecknat hvartenda ett ord eller uttryck. FoU 16: 25 (1903).
c) († utom i α, β) i substantivisk anv. Jag sporade äfter Hans fotsteg öfwer naturens fält och märkte utur hwart enda äfwen i dem jag näppeligen kunne skönia, en oändelig wishet och macht, en outransakelig fullkomlighet. Linné Skr. 2: 293 (c. 1760). Det känner hvar enda som minnes / Hur han af enkel spis mått väl. Adlerbeth HorSat. 50 (1814). Hållen er vakna hvarenda! Lagerlöf HomIl. 116 (1912). — särsk. (fullt br.)
α) med partitivt attribut som anger ifrågavarande urvalsmängd, bestående av prep.-förb. inledd av av; äv. (o. numera företrädesvis) i anv. som motsvarar β. Hvart enda af hans steg skal kosta mödrars tårar. GFGyllenborg Bält 76 (1785). (Arkeologen) upplyser .. att flintredskap af åtskilliga slag .. finnas i nästan hvartenda af de större Distrikten i Norge. Nilsson Ur. 1: 174 (1866). Hvarenda en af dessa villor med sina mot sjön terassformigt sluttande trädgårdar är inbjudande som ett litet paradis. PT 1904, nr 91 A, s. 3.
β) i uttr. varenda en; förr äv. i uttr. en och varenda en; jfr α, b. Jag känner varendaste en här i trakten. Hwarenda en / Emot Aufidius en sköld kan bära / Så hård som hans. Hagberg Shaksp. 1: 129 (1847). De hafva bestulit honom, en och hvar enda en. Lönnberg Cas. 134 (1882). Utanför huset satte hon upp plakat och banderoller med bibelcitat och vartenda ett handlade om synd och straff. Jörgensdotter BergDöttrar 193 (2009).
Spoiler title
Spoiler content