SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2014  
VARGERING varje4riŋ, förr äv. VARGERNING, om sak r. l. m. l. f., om person m.//ig.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(vargering (w-, -ah-, -gier-, -gjer-, -ier-, -nng) 1559 osv. vargerning (w-, -ah-, -gh-, -gier-, -gjer-, -jer-, -ngh) 1541–1852. vargärding (-gj-) 1795–1885. vargäring (w-, -gi-) 1671–1761. vargärning (w-, -ah-, -giär-, -gjär-, -ngh) 1634–1796 (: Vargärnings-Corpserne). vargörnings- i ssg 1852 (: vargörnings-manskaps). wardgierningh 1623. waregärningh 1561)
Etymologi
[fsv. vargärning; ssg av VARA, sbst.2, o. GÄRNING]
(numera bl. i skildring av ä. förh.) reservmanskap för den indelta armén, reservtrupp; ngn gg äv. i individuell anv.: vargeringskarl; förr äv. om förhållandet l. tillståndet att ngt l. ngn förvaras l. hålls i beredskap för kommande behov, reserv; särsk. i uttr. i l. till (en) vargering; särsk. i fråga om truppstyrka o. d., särsk. i sådana uttr. som ligga (ut)i vargering; jfr VARGÄRD. SkeppsgR 1541. Afferdade och mitt budh .. up till morkära derom och gaff henne tillkenna, att jagh hade folk i vargerningh. OxBr. 3: 20 (1613). (Han begärde) at Hans Mayst. behagade wid Gräntzen .. låta något Folck liggia vthi wargäring. Widekindi KrijgH 91 (1671). Therföre, lät .. (danskarna) til een wargiärning afföra alle Klåckorna vthur Staplarna med annat mehra, som kunde löst brytas, hwilket the til Danmarck bortsände. Widekindi G2A 110 (c. 1676). Den indelte arméen med wargäringar och Båtsmän bestiger sig til 50,000 och recruteras allenast af jordbrukare. Fennia XVI. 3: 54 (1761). Vid krigsutbrottet 1741 befaldes uppsättandet af vargering för alla indelta trupper. Härvid tillgick så att två rotar eller rusthåll förenade sig om anskaffandet af en karl. Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 22 (1882). Hon sa, att hennes man var utskriven till den finska vargeringen. Widding Ryttmäst. 425 (1968). jfr ROTEHÅLLS-, RUSTHÅLLS-VARGERING.
Ssgr (numera bl. i skildring av ä. förh.): VARGERINGS-BATALJON. SvKrigCivCal. 1804, s. 78. —
-KARL. jfr karl 1 h o. reserv-karl 2. HSH 19: 415 (1718). (Skyldigheten) att hålla vargeringskarlar och att i krigstid rekrytera den indelta armén, har .. blifvit afskaffad. KrigVAH 1881, s. 217. —
-MANSKAP~02 l. ~20. jfr manskap III 2 o. reserv-manskap. Wrangel Tact. 120 (1752). (Det) var vanligt att vid InfanteriRegementerne enrollerades så kallade Vargerings eller Reserv-Manskap, som borde träda i Soldatens ställe om han dog, blef fången, eller casserades. Rabenius Kam. § 241 (1825). —
-REGEMENTE. jfr regemente 10 o. reserv-regemente. Helsinge vargeringsregemente tågar som bäst dit upp (dvs. till Savolax). Ekman Dagb. 162 (1790).
Spoiler title
Spoiler content