publicerad: 1942
MANSKAP man3~ska2p, n. (HSH 31: 337 (1662) osv.) ((†) m. OxBr. 5: 319 (1625), RARP 7: 17 (1660)); best. -et (ss. m. -en); pl. (i fackspr.) = (VRP 1680, s. 21, osv.) ((†) -er Dalin (1853)).
Ordformer
(man(n)- 1521 osv. mand- 1521—c. 1585. mans- 1617. -schap 1669. -schapp 1561. -skap 1521 osv. -skapp c. 1710—1730)
Etymologi
[fsv. manskaper, m.?, manskap, n.?; jfr d. mandskap, n., isl. mannskapr, m.; avledn. av MAN, sbst.2; i bet. II av mnt. manschap, manschop, i bet. III efter t. mannschaft]
I. (†) manlighet; duglighet. At i skyllen mig för en odugse karl, som hwarken mod eller manskap i sig hafwer. Peringskiöld Hkr. 2: 387 (1697). — särsk.: sexuell potens. Förmedels wärk och itt halft åhrs siukdom miste han sin Manschap. VDAkt. 1669, nr 173.
II. (†) tjänsteförhållande vari ngn står till en annan, undersåtlig lydnad, trohet; vanl. i sammanställning med huldskap l. troskap l. lydnad. G1R 1: 3 (1521). Lofvandes och svärjandes them huldskap, troskap och manskap. RA I. 1: 375 (1544). Sedan bleff honom och ther lydna och mandskap med vprächte händer tilsworet. Svart G1 18 (1561). RF 1719, § 12. Er far .. glömde aldrig den huldskap och manskap han svurit konung Albrecht. Gumælius Bonde 233 (1828).
III. om (den enskilde av ett visst) antal män l. människor.
1) (†) män; människor; invånare (i en stad l. ett land l. på en gård o. d.). BtHforsH 3: 40 (1660). Fahlu beståår af ett annseenligit Mannskap. HSH 40: 44 (1662). Ty dhet andra Hemmanet Hallan el(le)r Drefzeryd är alldeles uthan manskap. VDAkt. 1720, nr 243 (1712). Om någon båt var värd, at man then aldrig glömde, / Så var vist then, som tå (dvs. vid syndafloden) all verldsens manskap gjömde. JGHallman Vitt. 172 (1734); jfr 2.
2) i sht mil. o. sjöt. antal män som bilda en trupp l. fartygsbesättning l. ett arbetslag o. dyl. l. som tänkas komma i fråga för dylikt ändamål; särsk. med uteslutande av högre befälspersoner (officerare o. underofficerare). Underbefäl av manskapet. Vår inlenske manskap, hvilke den högste klenådh ähr som vi i vårtt ricke hafva. OxBr. 5: 319 (1625). I Förste Inträd föreställes Örlig Och Krijgz-Guden Mars til Hest, anquickande Manskapen til Krijgz-öffningar. Stiernhielm Lycks. 1 (1650, 1668). Kom han då inför paraden / Tvär och tung i högtidsdrägt, / Stod hans manskap hela raden, / Häpet, som ur sömnen väckt. Runeberg 5: 37 (1860). Det fast anställda manskapet (i armén) benämnes volontärer och anskaffas på grund af frivilligt aftal. Tingsten o. Hasselrot 5 (1902). Vid balkarna (i kojen) var manskapets vattentunna laskad. GHT 1905, nr 197 B, s. 3. — jfr ARBETS-, ARTILLERI-, BESÄTTNINGS-, BETJÄNINGS-, BEVAKNINGS-, BEVÄRINGS-, BRAND-, BÅT-, DEPÅ-, DREV-, ELDSLÄCKNINGS-, ENROLLERINGS-, ERSÄTTNINGS-, FLOTTNINGS-, FÖRDUBBLINGS-, FÖRSTÄRKNINGS-, HANDRÄCKNINGS-, HANDTVÄRKS-, INFANTERI-, INKVARTERINGS-, KADER-, KANON-, KAVALLERI-, KONSKRIPTIONS-, LANDTBEVÄRINGS-, LANDTVÄRNS-, LANGNINGS-, PATRULL-, PÅLNINGS-, SERVIS-, SJUKVÅRDS-, SKEPPS-, SLÄP-, SPRUT-, TRANSPORT-, TRÄNG-, UPPBÅDS-, VARGERINGS-MANSKAP m. fl.
3) (i fackspr.) om den enskilde individen i ett manskap (i bet. 2); i sht i pl. Dito Annoterades Stadsens Bösseskyttares Wåhr- och Reesepenningar till 10. manskap. VRP 1680, s. 21. Den då till förfogande stående personalen utgjordes av åtta officerare, en intendent, 32 manskap och 108 hästar. SvInsatsFinlFrihetskr. 57 (1928).
-AVGÅNG~02 l. ~20. jfr avgång I 8 b. Stor manskapsavgång vid armén i höst. Upsala(A) 1927, nr 265, s. 2 (rubrik). —
-FÖRLUST. VFl. 1912, s. 104. I fall, då med stridsoperationer endast direkt manskapsförlust för motståndaren åsyftats. Almquist VärldH 9: 71 (1934). —
-KASSA. i sht mil. o. sjömil. kassa för manskapets räkning (bildad av överskott på marketenterirörelse m. m.). SFS 1911, Bih. nr 6, s. 29. Därs. 1914, s. 1269. —
-KLASS. mil. o. sjömil. den kategori av militär l. civilmilitär personal som utgöres av manskap. FörslTjReglArm. 1885, 1: 187. Underbefäl av manskapsklass på stat. SFS 1915, s. 206. —
-MÄSS. mil. o. sjömil. TT 1895, Byggn. s. 11. Marketenteribyggnad med underofficers- och manskapsmässar. 2NF 13: 1195 (1910). —
-SADEL. Svenska arméns manskapssadel modell 1900 är försedd med vojlockskifvor. 2NF 32: 973 (1921). —
(III 1) -SKRIVNING. (†) skattskrivning; jfr mantals-skrivning. (Kejsar Augustus) låter biuda på en stor beskattning eller manskaps skrifning, kring all werlden. Swedberg SabbRo 246 (1696, 1710). —
-SKÅP. för förvaring av klädespersedlar m. m. i manskapslogement. 74 st. dubbla manskapsskåp. TLev. 1901, nr 19, s. 1. —
-STYRKA, r. l. f. TjReglArm. 1858, 2: 276. Kunna vid truppförband vakanser i manskapsstyrkan icke fyllas genom rekrytering i vanlig ordning, må (osv.). SFS 1909, nr 13, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content