SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VENTRILOKVIST vän1trilokvis4t, m.//ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -qu-)
Etymologi
[jfr d. ventrilokvist, t., eng. ventriloquist; av lat. ventriloquus (se BUK-TALARE)]
(numera bl. ngn gg) buktalare. Ekbohrn (1868). Uppträdande af Ventriloquisten Herr Wilhelmi. LdVBl. 1887, nr 67, s. 1. Ventrilokvist (dvs.) buktalare, person som behärskar ventrilokvism. Lindskog (1997).
Spoiler title
Spoiler content