[jfr d. versificere, t. versificieren, versifizieren, eng. versify, fr. versifier; av lat. versificare, till versus (se VERS) o. -ficare, ssgsform av facere, göra (se FACIT). — Jfr VERSIFIKATION, VERSIFIKATORISK, VERSIFIKATÖR]
(i fackspr.) författa l. skriva l. framställa (ngt) på (rimmad) vers; äv.: överföra ((på prosa behandlat) verk) till vers (jfr POETISERA 2); äv. utan obj.: dikta (se DIKTA, v.1 3 b); särsk. (o. numera i sht) i p. pf. i adjektivisk anv. (jfr RIMMA, v.2 2 cslutet). D:r Gruvius är död ock begrofs uppå en ö wid Plutsko: Det gaf mig lägenhet at versificera. Hermelin BrBarck 38(1703). Åtskilliga versificerade öfversättningar. Hammarsköld SvVitt. 2: 237(1819). Rufus Festus Avienus .. skref .. ett versifieradt arbete öfver Medelhafvets, Svarta och Kaspiska hafvens kuster. AntT 5: 191(1878). De äldsta av dessa (liturgiska) dramer följde ord för ord bibeltexten .. Snart nog började man emellertid versifiera dem, och därmed inkom större frihet i behandlingen. 2NF 19: 133(1913). En i Salerno-skolans namn utgiven versifierad hälsolära, skriven på latin. Fåhræus LäkH 1: 254(1944). Det dröjde inte länge, förrän .. (J. H. Kellgren) började tröttna på skyldigheten att versifiera monarkens dramatiska planer. 3SAH LXII. 1: 13(1951).
