SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VEXERA (numera bl. i ssgr vexi4r~), v. -ade. vbalsbst. -ARE (†, Linc. (1640), Wollimhaus Ind. (1652)).
Ordformer
(vexer- (w-) 1550 osv. vexir- (-ier-) 1631 osv. växer- 1694)
Etymologi
[liksom t. vexieren, eng. vex, fr. vexer av lat. vexare, störa, agitera, intensivbildning till vehere, bära, forsla (se VÄGA). — Jfr FIXERA, v.2, VEXATION]
(† utom i ssgr) trakassera l. ansätta; i sht i ssgr äv.: lura. G1R 21: 51 (1550). (Vissa biskopar) lade sig på sijn Slott och feste, pockade och wexerade Rijckezens Herre så mykit them syntes. Svart G1 125 (1561). Han föll uthi een farlig siukdom, huilken honom vexerade i 27. wekor. VDBötB 1643, s. 354. Henrich Lindholm anklagades för det han vexerat novitium Petrum Böös så at ögat warit igenswullit. UUKonsP 14: 172 (1680). Ehuru hans fiender .. hafwa oroat och vexerat honom wid många Ting och stämmor. VDAkt. 1783, nr 318. Auerbach (1916).
Ssgr: VEXIR-GLAS.
1) (†) koll. för bataviska tårar (se batavisk 2 b). Rinman 2: 1140 (1789).
2) (†) jfr -krus. Vexirglas .. (dvs.) kärl ur hvilka man endast under vissa förhållanden kan dricka, tantalusbägare. Adler Meyer 606 (1895). —
-KRUS. [jfr t. vexierbecher] (i sht förr) om skämtkärl. Hammarstedt o. Erixon NordMAllmog. 7 (1918). Skämtkrus eller vexierkrus .. utformat så att det måste drickas ur i ett enda drag, därför att man inte kunde ställa det ifrån sig med vätska i. Gavel Fleming o. Honour LexKonsthantv. 600 (1989). —
-LÅS. (numera bl. i skildring av ä. förh.) om lås som försetts med hemliga o. mer l. mindre invecklade anordningar för att förhindra att det öppnas av obehöriga. En .. (fransman) uppfann ett vexérlås med skrämskott, som brann af, när en oinvigd sökte öppna låset. 1MinnNordM X. 3: 5 (1885).
Spoiler title
Spoiler content