publicerad: 2017
VIKTUALIE (utom i pl. numera bl. ss. ssgsförled vik1tua3lie~), r. l. m. (PrivSvStäd. 4: 147 (1596), Björkman (1889)) l. n. (Ahlman (1872), Lundell (1893)); best. (ss. m.) -en (Ekeblad Bref 2: 92 (1658; rättat efter hskr.)); numera bl. pl. viktualier vik1tua4lier l. vik1tua3lier2. Anm. I äldre tid förekommer ordet äv. i den latinska pl.-formen victualia. PrivSvStäd. 3: 250 (1573).
Ordformer
(ficktuallier, pl. 1701. victeil 1669. victuali- i ssg 1579 (: Victuali partzeler)–1654 (: victuali partzeler). victuelie- i ssg 1707 (: Victuelie Persedler). victuvalier, pl. 1730. viktualie (w-, -c-, -ch-) 1579–1935. viktualie- (w-, -c-) i ssgr 1616 (: victualie Partzedler) osv. vistualie- i ssg 1718 (: Vistualie persedler). wiktdalje- i ssg 1816 (: Wiktdalje Handelsmannen))
Etymologi
[jfr d. viktualier, pl.; av t. viktualien, pl., av lat. victualia, n. pl. av victualis, hörande till livsuppehället, avledn. av victus, till vivere, leva (se VIVRE). — Jfr FETALIE, REVIKTUALIERA]
(utom ss. förled i ssgr numera bl. ålderdomligt) i pl.: livsmedel l. proviant; förr äv. i sg. koll.; jfr FETALIE, VITALIE. (Om) iagh finge frist folck till migh och ther till wictualie effter nöttorfften, will iagh .. göre till saken thet meste ssom .. mögligitt ähr. HSH 36: 221 (1579). Provisionen i peninger, victualie och ammunition moste i tijdh göras. AOxenstierna 13: 129 (1635). At landsåtarna (dvs. undersåtarna) skulle .. flyttia sin egendom in i festningarna såsom och all spannemåhl och andre victualier. Spegel Dagb. 5 (1680). (K. XII) slogh nedh 2000 Saxser och Ryser her strax vedh stadhen och fick ett träfeligit bytte på allahandha ficktuallier och munderningsaker. KKD 7: 13 (1701). Att alla varupriser, hvad victualier angick, hade fallit. HH XXV. 2: 29 (1809). Så är jag likwäl en person som behöfwer mina wiktualier och will .. gerna till bords. Hagberg Shaksp. 2: 156 (1847). I .. (handelsboden) hade gruvbolagets anställda fått hämta en del av sin lön in natura, viktualier av alla slag. Hellström Storm 355 (1935). Dignande under viktualier gjorde han sej beredd att kliva åstad. – I morgon, sa han glatt, far jag. SvD 12/6 1997, s. 24.
Ssgr: VIKTUALIE-BESMAN. (förr) besman för vägning av viktualier. Att pyndare och viktualiebesman voro till den grad olika vägningsredskap, att t.ex. marken å den förra ej var lika tung med marken å den senare. Falkman Mått 1: 403 (1884). —
-BOD. särsk. (förr) bod (se bod, sbst.1 3) för handel med viktualier; jfr -handel. Huru skal man då väl fatta, at en HökeriLärling bör vara 3 år äldre, innan han dömmes skickelig at förestå en Victualiebod? Kellgren (SVS) 4: 407 (1784). —
-BRODER. hist. fetaliebroder, vitaliebroder; i sht i pl. Lagerbring 1Hist. 3: 727 (1776). Som Stockholms förseende med lifsförnödenheter var en af hufvuduppgifterna för sjöröfvarne, kallade de sig viktualiebröder (vitalianer, vitalie- eller fetaliebröder). SvH 2: 319 (1905). —
-HANDEL. (förr) handel med viktualier; äv. konkret, om butik för sådan handel (jfr handel, sbst.2 11 b ε, o. -bod). Weste (1807). Det förvånade mig att han vägde upp såpan och smöret i sin viktualiehandel. Bergman Epilog. 166 (1946). —
-HANDELSMAN~102, äv. ~200. (förr) viktualiehandlare. IT 1791, nr 89, s. 3. Wiktdalje Handelsmannen Herr Anders Nyman uti Upsala. BoupptRasbo 1816. —
-HANDLANDE. (förr) viktualiehandlare. TSvLärov. 1940, s. 90 (1775). Spannemålsminut- och Wictualie-handlande, eller såsom de ock kallas, Hökare, äga att ensamt i minut handla med allehanda säd, victualiepersedlar och andra matwaror af hwad namn de wara må. Danckwardt SmndrFörf. 248 (1823). —
-HANDLARE. (förr) person som drev handel med viktualier; jfr -handelsman, -handlande. En Kiöpman, som håller öpen Krambod, må ei befatta sig med Victualie-waror .. såsom salt, fisk, smör, fläsk, och dylike, i minut och smått. Ei heller må Victualie-handlare befatta sig med något slags Kram-varor. PH 2: 1066 (1734). —
-PERSEDEL, äv. -PARTSEL l. -PERSEL. (viktualia- 1635. viktualie- 1616–1832) (†) i pl.: viktualievaror; jfr persedel 1. HSH 36: 168 (1579). Åthskildnath borde giöras emellan dem, som af argt upsåth .. stiähla, och andre, som i dyr tijdh .. någre victualiepertzedler till deras lijfsuppehälle stuhlet. FörarbSvLag 7: 422 (1696). Bergfalk Beskattn. 58 (1832). —
-SKAFFERI. (†) skafferi för viktualier. Uti Victualie- och dricks-skafferiet: 2 Kistbänckar på sidorne och en twär-skepps med 2 rum i hwardera. PH 6: 4193 (1756). —
-SKÅLPUND~02 l. ~20. (förr) om viss viktenhet i ä. viktsystem; jfr -vikt. Agardh o. Ljungberg II. 1: 29 (1854). —
-VARA. (förr) i pl.: varor som utgjordes av viktualier; jfr -persedel. HovförtärSthm 1707 B, s. 15. Bränwin, Tobak, kött, fläsk och andra Victualie-waror gingo snart åt. Loenbom Stenbock 4: 115 (1765). —
-VIKT. (förr) (vikt uppmätt enl.) ä. svenskt viktsystem som användes för viktualier m. m. vid handel; särsk. motsatt: metallvikt (jfr besmans-vikt, hökar-vikt); förr äv. konkret: viktlod. Ett lispund vigtualievigt bör hålla 20 skålpund. Falkman Mått 1: 379 (cit. fr. 1665). Fyra skeppund victualie-wigt (gör) fem skeppund metall-wigt. Bergv. 2: 26 (1737). En stor .. Wåg-Balance med en hoper därtil hörande krönte Victualie-Wigter är til salu. DA 1771, nr 105, s. 4. I allmänhet kan märkas at hufvudvigt här i riket är victualievigten. Rinman 2: 1141 (1789). —
-VÅG. (förr) våg för vägning av viktualier (efter viktualievikt); äv. om våghus innehållande sådan våg. HovförtärSthm 1665 A, s. 3. Warandes det derhos en och hwar obetagit, at utan hinder eller förebråelse så göra sig om desse Victualie-Wågars ricktighet behörigen underrättad. PH 7: 5308 (1762). Göres kunnigt, at ibland Wåg- och Skålkarlarne uti Stadsens Östra Victualie-Wåg, et ställe blifwit ledigt. IT 1791, nr 47, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content