SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2017  
VISE vi3se2, sbst.1, r. l. m. (l. f.); best. -en; pl. -ar (Peringskiöld Hkr. 1: b 1 a (1697) osv.) ((†) -or IErici Colerus 2: 75 (c. 1645)).
Ordformer
(förr äv. w-, -ie-, -ij-)
Etymologi
[runsv. vīsi, ledare, skeppshövding, styrman; jfr sv. dial. vise, fvn. vísi, (o. det yngre) vísir, furste, hövding, fht. wīso, (an)förare, ledare, feng. wīsa, ledare; nomen agentis-bildning till VISA, v.; bet. 2 är (liksom motsv. anv. av d. vise, viser) återupptagen efter fvn. mönster; med avseende på (bet. 3 o.) fsv. vise, bikonung, jfr (ä.) d. vise, viser, sannol. av mlt. wīse, wīser, med samma bet. (jfr äv. (med annan avledningsändelse) mht. wīsel (t. weisel)). — Jfr VISE, sbst.2]
1) (†) om ngt som visar ngt l. anger riktning o. d.; särsk. om råsten (se RÅ-STEN, sbst.1) (jfr VISE-STEN, VISARE 1 a). Een fämsteena råå .. , hwilken wijsar i wästernoor uthmedh ängies giärdesgården in till een högh wijse, som wij satte uth medh gärdesgården. Trolle-Bonde Hesselby 37 (i handl. fr. 1642). Een fast wijse eller stafledare, som står nedan för Steenringzåen oppå höga åhsen. AktsamlKungsådreinst. 234 (1699). VetAH 1739, s. 117 (om riktningsvisare i gruva).
2) (numera bl. ngn gg, arkaiserande) ledare l. överhuvud l. styresman; förr äv. (utan klar avgränsning från 1) om den främsta fågeln i fågelsträck; i senare språkprov med mer l. mindre klar anslutning till 3. Som H: K: Mtt Salig, vthj sådane samqwembder och Rådhslagh, hafuer waridt en rätt Wijse. RARP 2: 14 (1633). Ifrån the södre orterne flyga .. (tranorna) hjt om wåren .. tagande noga i acht wid flygandet en rät ordning, näml. en wise främst, (osv.). Broman Glys. 3: 295 (c. 1730). Hvarje by har sin ålderman .. Han är visen i dessa små samhällen. TurÅ 1905, s. 82. Visen för rörelsen. Schulze BöndSvFinl. 75 (1935). — jfr SKOGS-VISE.
3) (i sht i fackspr.) om den (enda) befruktade o. fullt utvecklade honan i ett bisamhälle, bidrottning (i ä. tid felaktigt uppfattad ss. en hane); ngn gg äv. dels i utvidgad anv., om motsv. hona hos andra sociala insekter, dels i mer l. mindre bildl. anv., om person (jfr 2). (Bina) hafua öfuer sigh en Konung eller Öfuerste, som man kallar Wijsen. Forsius Phys. 285 (1611). Viesen hos myrorne. VetAP 1: 269 (1740). Alla visar äro honor; alla drönare hannar. Fries ÅrsbVetA 1832, s. 95. Den gamle Flint, visen, omgifven af hela svärmen i sin kupa. Carlén Rosen 680 (1842). Visen lägger ett ägg i varje cell. Bitidn. 1928, s. 172. — jfr BI-, RESERV-VISE m. fl.
Ssgr (i allm. till 3; i sht i fackspr.): A: VIS-BO, -CELL, -FALL, -FALLEN, -LARV, -LÖS, -ÄGG, se B.
B: VISE-BO. (vis- 1807. vise- 17681828) (†) visecell; jfr bo, sbst.1 8 c. Linnæus Bijskjöts. 33 (1768). Ett enda af dessa Visbon väger lika mycket som 150 vanliga Bibon. Gravander Buffon 4: 110 (1807). Heinrich (1828).
-CELL. (vis- 18601888. vise- 1878 osv.) om den särskilda cell vari vise föds upp, drottningcell; jfr -bo. Thorell Zool. 1: 275 (1860). Hos (släktet) Trigona .. finnas, liksom hos Apis, särskilda vise- l. drottningceller, vanligen i kanten af kakorna, större än de öfriga och rundade till formen. 2NF 18: 50 (1912).
-FALL. (vis- 1768. vise- 1773 osv.) förlust av vise; jfr fall VIII o. -fallen. Linnæus Bijskjöts. 78 (1768). Et .. Wise-fall kan åstadkomma hela Bi-stammens undergång. Fischerström 1: 715 (1779).
-FALLEN, p. adj. (vis- 17681888. vise- 1776 osv.) (numera knappast br.) viselös; jfr falla I 5 o. -fall. Blir ett Bisamhälle Wis-fallit, gå de wis-fallne gemenligen på ett af de närmast stående, och förena sig med det. Linnæus Bijskjöts. 25 (1768). SAOL (1973).
-LARV. (vis- 17921888. vise- 1793 osv.) VetAH 1792, s. 186. Den del af .. (binas) byggnad som tjenar til Vise-larfvernes förvandling är .. af en Sphéroidisk form. VetAH 1793, s. 208.
-LÖS. (vis- 17681807. vise- 1753 osv.) om bisamhälle l. kupa o. d.: som är utan vise; jfr -fallen. Koch Biskiöts. 16 (1753). Påträffas drönare i något samhälle på hösten, kan man misstänka att det är viselöst. Hansson Bisköts. 23 (1972).
-RIKTIG. om bisamhälle l. kupa o. d.: som har vise; motsatt: viselös; jfr riktig I 1. Lewerén Bisköts. 50 (1900). Är kupan bisvag eller viselös sammanslås bina utan vidare resonemang med ett annat viseriktigt samhälle. LBl. 1904, nr 21, s. 3.
(1) -STEN. (†) sten som anger (ägo)gräns, råsten (se rå-sten, sbst.1); jfr visare 1 a. (Det bör anläggas) så at en trekantig sten skillier tre bolstäder och en fyrkantig fyra: ju så, at de omkring liggiande wisestenar stämma öfwerens med hjärtestenens kanter. FörarbSvLag 4: 249 (1697). PT 20/5 1856, s. 1.
-ÄGG. (vis- 1807. vise- 1768 osv.) ägg varur vise (kan) utvecklas. Linnæus Bijskjöts. 33 (1768).
Spoiler title
Spoiler content