publicerad: 2017
Ordformer
(vrede (w-, -ee-, -dh-) 1521 osv. wräde 1565–1624. -a, oblik form 1596–1629. -o, oblik form 1526–1559)
Etymologi
[fsv. vreþe; motsv. ä. d. wrethæ (d., nor. bm. vrede), fvn. (v)reiði (nor. nn. vreide), mlt. wrēde, grymhet, våldsamhet; till VRED, adj. — Jfr VREDSAM]
känslan l. tillståndet att vara vred l. arg (o. hämndlysten l. förbittrad l. indignerad till följd av oförrätt l. orättfärdig handling o. d.), ursinne l. ilska l. harm; särsk. dels (i bibliskt l. bibelpåverkat spr.) om den harm l. det ursinne Gud hyser mot människan för hennes brott mot den gudomliga ordningen (särsk. i sådana uttr. som helig vrede (jfr HELIG 5 (slutet)) l. Guds vrede), dels i sådana uttr. som snar till vrede (jfr SNAR, adj. I 1 j α) l. stilla ngns vrede (jfr STILLA, v.1 I 2 f) l. utgjuta sin vrede (jfr UT-GJUTA 3 c), förr äv. reta ngn till vrede (se RETA, v.1 I 6 b α α'); särsk. med vredens föremål angivet medelst styrt led i prep.-förb. inledd av över. Hon var retlig och snar till vrede. Dessa reformer kommer sannolikt inte att stilla folks vrede. En av debattdeltagarna utgöt sin vrede över den sittande ministern. Vedh mijn och Rychesens strenghe hempd, plycht och vrede. G1R 1: 7 (1521). Huilken som troor sonnenom, han haffuer ewinnerlighit lijff, men huilkin som icke troor sonneno(m), han skall icke få see liffuedh, vthan gudz wreedhe bliffuer öffuer honom. Joh. 3: 36 (NT 1526). Wore wäl trolighit at Käiseren .. för then wredhe han hadhe emoot Konung Staffan, therföre at Påland wardt twingat vtur the Österrijkeskes händer, skulle .. förmeena them Pålskom, komma tillbaka igen. Bureus Påw. B 1 b (1604). (Om) man, eller hustru, af wrede och ondsko, slå hwar annan blå eller blodiga, .. plichte tå som i Miszgiernings Balken skils. GB 14: 3 (Lag 1734). (Jag) erhöll från min fader ett bref, deri jag hemkallades. Denna gången var det mindre vreden än sorgen öfver den vanslägtade sonen, som tog sitt uttryck. MinnGPrästh. 1: 122 (1924). Det är den här typen av helig vrede – den som leder till politiskt engagemang – som vi bör hitta och lyfta fram i valrörelsen. GT 9/5 2008, s. 2. — jfr BÄRSÄRKA-, HJÄLTE-VREDE m. fl. — särsk.
a) i vissa förb. l. uttr.
α) i förb. med bildl. använda verb som betecknar uppflammande l. slocknande o. d., särsk. brinna (jfr BRINNA 3 b) l. ryka (se RYKA, v.2 1 b β) l. upptända (jfr UPP-TÄNDA 2 b); äv. med motsv. substantivisk bestämning betecknande eld l. glöd o. d. Förty hans wredhe warder snart vptend. Psalt. 2: 12 (öv. 1536). Guds wredes eld. Nohrborg 82 (c. 1765). Wassherra tri! hvad jag finner! / Ännu min vrede den brinner. Envallsson Slått. 22 (1787). Vredens glöd färgade för ett ögonblick postinspektorens dystra drag. Carlén Repr. 10 (1839). Ögonen gnistrade av vrede på den gamle mannen. Han stammade av raseri. Kjellgren Smar. 98 (1939).
β) (i bibliskt l. bibelpåverkat spr.) i uttr. vredens barn, om de förtappade som inte erhållit kristendomens frälsning från arvsynden; äv. i sådana uttr. som vredens dag (se DAG I 3 e β), vredens kar (se KAR, sbst.1 1 b) l. vredens kärl (se KÄRL 1 e β), lammets vrede (se LAMM, sbst. c β), icke låta solen gå ned över sin vrede (se SOL, sbst.1 1 a α), utgjuta sin vredes skålar (över ngn l. ngt) (se SKÅL, sbst.2 1 f slutet). Wrongheethen och orätfärdughethen är kommen j menniskionas hierta aff then synd Adam giorde .. ther före födhas thee och wredzens barn. OPetri 1: 25 (1526). Hwar Jesus Christus Gudz Son wår Frelsare icke hade kommit oss til vndsätning, hade wij alle lijke som wredennes barn most blifwe ewinnerligen förtappat. ChristOrdn. D 4 a (1602).
b) i bildl. anv., för att beteckna att havet är stormigt l. våldsamt upprört; särsk. i uttr. havets vrede. Böljan utan vrede svallar, / Vinden oss til segels kallar. Kellgren (SVS) 3: 94 (1782). Och sannast du (dvs. havet) syns mig, när stormen / Din brusande vrede har väckt. Gellerstedt 1Dikt. 21 (1871). Djärvhet och frigjordhet präglar (det holländska) kustlandskapet. Det är dramatiskt då havets vrede gör sig gällande. FinT 1955, s. 9.
Ssgr (Anm. Vissa av nedan anförda ssgr är urspr. bildade till VRED, adj.): A (†): VRED-FULL, se B.
B (†): VREDE-FULL. (vred- 1746–1834. vrede- 1642–1890. vreds- 1736) [fsv. vredhis fulder, vreds fulder] uppfylld av vrede; jfr full, adj. 1 i. Music och Strängespeel är .. mächta beqwäm til at stilla ett wredhefullt Hierta. Palmchron SundhSp. 194 (1642). Risberg Aisch. 27 (1890). —
-GNISTRANDE, se C.
C: VREDES-GNISTRANDE, p. adj. (vrede- 1857–1897. vredes- 1920 osv.) (numera bl. tillf.) särsk. om ögon: som gnistrar av vrede; jfr gnistra, v.1 2 a. Fördömda troll, fortfor han med vredegnistrande ögon. Rydberg Frib. 153 (1857). —
-HAND. (vredes- 1589. vreds- 1556–1579) [fsv. vredhis hand, vreds hand] (†) i uttr. med vredeshand, i fråga om att ngn bär hand på l. brukar våld mot ngn annan: i vredesmod. Och giorde han sin eedh på korsedt .. th(et) han aldrig m(ed) wreedz hand slog ell(e)r kom wiid salig Jønns skipbÿggiar(e)s lechamen ell(e)r krop. 2SthmTb. 3: 159 (1556). Skråordn. 266 (1589). —
-MOD. (vredes- 1554 osv. vreds- 1557–1783) [fsv. vreds modh] sinnestillstånd som utmärks av vrede; särsk. i uttr. i (förr äv. med) vredesmod, betecknande att ngn handlar med vrede i sinnet; jfr mod, sbst.1 1 d α. Then som träter på Kyrkiogård, at han stöter åt sinom Nästa .. eller skiuter honom med handa eller wärja med wredes mod, böte 40 Marck. Schmedeman Just. 29 (1554). Tu (dvs. Jesus) tog tå an wårt kött och blod, / At stilla Fadrens wredes mod. Lybecker 66 (c. 1715). Mannen ska ha blivit mycket aggressiv och högljudd, och .. lämnat butiken i vredesmod. SkånD 25/5 2016, s. A9. —
-MÅL. (vredes- 1621–1752. vreds- 1629) (†) i uttr. i vredesmål, i vredesmod; jfr -mål (se sp. M 1795). Ehoo som blåttar sin wärja, i wredesmåhl vnder flygande Fahna .. miste handen och förwijses. Schmedeman Just. 199 (1621). Dalin Vitt. 5: 119 (1752). —
-ORD. [fsv. vredhis ordh] jfr ord, sbst.2 3. Borg Luther 2: 40 (1753). Polisänka belönad för vredesord i rätten. SvD 24/10 2000, s. 11. —
-TECKEN. (vredes- 1630 osv. vreds- 1526–1582) [fsv. vredhis tekn] (numera bl. tillf.) tecken på l. åtbörd uttryckande vrede; jfr tecken 1, 6. Thetta bodhit (att inte dräpa) wardher brutit .. när man sägher Raka til honom, thet är ath man bewijsar honom noghot wreeds teekn. OPetri 1: 17 (1526). Ehuru stoora Försmädelser och Tyrannij, som .. (Platon) aff Dionysio moste vthstå, är han doch ther til icke bracht, at han någhot Wredestekn hafwer påskijna låtit. Palmchron SundhSp. 192 (1642). Med dessa vredestecken, / Med sänkta blickar, eller bortvändt hufvud, / Med brådskande och tvära undanflykter, / Med onda miner, eller andra konster. Wulff Petrarcab. 227 (1905). —
-UTBROTT~02 l. ~20. jfr utbrott 3. Ett nytt vredesutbrott föranleddes af Armfelts befordran till öfverste för Nylands infanteri 1787. Tegnér Armfelt 1: 174 (1883). —
-VILJA. (vredes- 1840. vreds- 1542–1840) [fsv. vreds vili] (†) i uttr. med, äv. av, vredesvilja, i vredesmod o. med fientliga avsikter. HSH 29: 145 (1542). Att Joen Jacobs(o)n hade kommet in til honom, vdi hans egen Stuge m(edh) wredzwilia, och hade hafft eth iernlodh (att slå honom med). 3SthmTb. 1: 246 (1594). Nordström Samh. 2: 274 (1840).
D (†): VREDS-FULL, se B. —
-HAND, -MOD, -MÅL, -TECKEN, -VILJA, se C.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content