publicerad: 2019
VÄGNAR väŋ3nar2, äv. vä3gnar2, förr äv. VÄGNA, sbst. pl.
Ordformer
(vegna (w-, -gh-, -ngn-) 1521–1729. vegnar (w-, -ngn-) 1524–1749. vegne (w-, -ngn-, -æ) 1521–1639. vegner (w-, -ngn-) 1524–1655. vägna (w-, -æ-, -gh-, -ngn-) 1523–1694. vägnar (w-) 1526 osv. vägne (w-, -gh-) 1550–1642. vägner (w-) 1617–1928. weghenna 1538. wäga 1621. wägene 1563. wägno 1600)
Etymologi
[fsv. väghna; jfr d. vegne; i bet. 1 eg. gen. pl. av VÄG, sbst. (jfr fsv. aldra väghna, fd. allæ vegnæ (d. alle vegne), fvn. aldra vegna, i adverbiell anv.), men sannol. under påverkan av anv. (med prep.) i bet. 2, som uppkommit efter mlt. van .. wegene, ombildning av van .. wegen, motsv. mht. von .. wegen (t. (von) wegen), med dat. pl. av VÄG; formen vägnar sekundärt uppkommen i analogi med vanlig pl. på -ar]
1) (†) motsv. VÄG, sbst. 2: håll (se HÅLL, sbst.1 VII 1) l. riktningar l. sidor; särsk. i förb. med adj.-attribut, särsk. i uttr. dels på alla vägnar, överallt, dels (o. i sht) vida vägna(r) (se VID, adj. 1 e slutet); äv. i fråga om släktskap, i uttr. på ngns vägnar (jfr 2), på ngns sida (jfr PÅ I 8 d). G1R 6: 186 (1529). Effter thet .. (Birger jarl) war på sinne modhers wegna .. aff konung Swerkers slecht. OPetri Kr. 73 (c. 1540). Twå paraleliska Circlar, som på alla deres wegna åtskilia sig lijka longt emelan. Luth Astr. 84 (1584). Effter Hardiknuts dödh bleff til Rijket (dvs. England) kallad Edvvard, .. Konung Ethelreds och Emmas Son, och war således på Modrens wägnar Hardiknuts halffbroder. Brask Pufendorf Hist. 111 (1680). På alla vägnar. Eneman Resa 2: 105 (1712). Östergren (1968: vida).
2) i uttr. å l. på (förr äv. uppå) ngns l. ngts vägnar (jfr 1), äv. (i a) på vägnar av ngn (l. ngt).
a) angivande att ngn gör ngt ss. representant l. talesman för ngn (l. ngt) l. på uppdrag av ngn l. i ngns namn l. för ngns räkning o. d.; förr särsk. i uttr. göra ngt samt på ngns vägnar (se SAMT, adv.2 I 3); äv. med gen.-attributet syftande på subjektet (se särsk. β). SthmSkotteb. 3: 192 (1521). Tå fästning ske skal, bör giftoman med fyra witnen när wara, twänne å mannens wägnar och twänne å hennes. GB 3: 1 (Lag 1734). Jag har glömt at på Madames wägnar påminna monsieur om en liten sak. Lagerström Holberg Jean 67 (1744). En tacksägelseadress kommer att afgå till hertigen, som i förhand lämnar honom på nationens vägnar rättighet att sluta fred. HT 1918, s. 204 (1809). (Sokrates ber) Kiton offra å hans vägnar åt helsans gud. Rydberg Ath. 320 (1876). Jag ber verkligen om ursäkt på min unge sons vägnar. Thorén Herre 27 (1942). Grupptalan innebär att en person, organisation eller myndighet för talan i domstol på vägnar av en större grupp. SDS 16/12 2000, s. A8. — särsk.
α) i uttr. på Guds vägnar, i Guds namn, förr äv.: gm Guds försyn; jfr GUD II 3 (g). Vm .. en eller flere aff Landzknecterne .. på gudz vegna siuck eller kranck vorde, thå skall (osv.). G1R 10: 52 (1535). Hwar uppå (dvs. efter syndabekännelsen) .. läraren .. unskar och uppå Gudz wägnar tillsäger alla bootferdige Gudz nåde och syndernas förlåtelse. KOF II. 2: 56 (c. 1655). Wi Herranstienare .. tale på Gudz wegna. Swedberg Dav. § 3 (1713). Det är ingen i vår kyrka som kan göra anspråk på att uttala sig exklusivt å Guds vägnar. SvD 21/10 1998, s. 8.
β) i ngns ställe l. för ngns skull; vad angår ngn; förr äv. liktydigt med: på egen hand. På mina wegna är thet olijkt, ja omögheligit at warda saligh, Men för tina (dvs. Guds) skul är thet bådhe mögheligit och wist. Balck Musæus C 2 a (1596). Ty frögdade hon sig på allas theras wägnar. Spegel SalWijsh. 32 (1711). Härligt det rägnar; / På landtmannens vägnar / Hvar droppa mig fägnar. Bellman (BellmS) 4: 159 (1771). Karl Lekholm kunde ej se sin farfar riktigt in i ögonen; han skämdes å den gamles vägnar. Hellström Lekh. 25 (1927). Jag blev förbannad, å min hustrus och mina egna vägnar. Östergren SistCig. 178 (2009).
b) angivande att ngn gör ngt inom ramen för l. under utövande av tjänst l. ämbete o. d.; särsk. (o. i sht) i sådana uttr. som å (l. på) tjänstens vägnar (se TJÄNST 1 d γ), å (l. på) yrkets l. ämbetets vägnar; förr äv. i uttr. å dragande kall och ämbetets vägnar (se KALL, sbst.2 4 e α). Är iach serdeles på mitt ämbetis wegna, nw nogh förorsakat til at (osv.). LPetri Wijgd. A 1 b (1538). Den andeliga myndigheten inom församlingen (var) förpligtad, att .. på embetets vägnar upptaga saken till undersökning. Nordström Samh. 2: 35 (1840). Han kände till kornpriser och matpriser inte bara å ämbetets vägnar utan av verkligt intresse. Johnson DrömRosEld 16 (1949). Han befann sig .. här å yrkets vägnar. Nesser FallG 38 (2003).
c) (numera bl. ngn gg) med avseende på l. med hänsyn till ngt; särsk. i uttr. å l. på huvudets vägnar (jfr HUVUD 2 a); förr äv.: på grund av l. med anledning av ngt l. för ngts skull (särsk. i uttr. gå ut l. avträda på naturens vägnar (se NATUR 3 b), på nödens vägnar (se NÖD 7 i)). OPetri 1: 17 (1526). Att emellen kongen i Danmarck och the Lybske någen irring eller misförstond på the Lybske previlegiers vägne i Danmarck och Norge vare skulle. G1R 21: 120 (1550). Så bör oss jw alla honom på Rättwijsones wäghne wara lydige och hörsamme. Petreius Beskr. 1: 13 (1614). Itt barn thet blifwer större och tiltager på kropsens wegnar. Muræus Arndt 1: 324 (1647). På min hälsas wägnar, anhåller jag om Högwördiga Dom-Capitlets tillstånd, at resa ned till Helsingborg och Malmö, på Sex weckors tid. VDAkt. 1785, nr 292. (Sönerna var) temligen klent utrustade å förståndets vägnar. Ekström Vandr. 115 (1871). (Hon) var en på hufvudets vägnar rikt begåfvad qvinna. VL 1893, nr 248, s. 2. — särsk. (†) i fråga om Jesu tillvaro ss. människa, i sådana uttr. som på mandomens l. sin mandoms vägnar; jfr MANDOM 1. (Jesus) är satt til en herra öffwer all ting, ey alleena påå guddomsens wäghna, vtan iämwäl påå mandomsens wäghna. OPetri 1: 37 (1526). Det tilståndet, i hwilket Christus genom en sådan uphöjelse på sin Mandoms wägnar blifwit försatt. Nohrborg 15 (c. 1765).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content