publicerad: 2019
VÄLDELIGA väl3delig2a, äv. -li2g-, adv.; äv. (numera bl. ngn gg) VÄLDELIGEN, väl3delig2en, äv. -li2g-, adv.2, förr äv. VÄLDELIG, adv.
Ordformer
(veldeliga (w-, -gh-) c. 1540–1741. veldeligen (w-) c. 1580–1722. velleliga (w-, -æ-, -ii-, -gh-) 1524–1725. väldelig (w-) 1665–1745. väldeliga (w-, -gh-) 1615 osv. väldeligen (w-) 1612 osv. vällelige 1533. välleligen 1544. weldelige 1561. weldeligh 1605. wellelige 1539. welleligen (-gh-) 1533–1558. wäldelige 1551–1561. wälleligha 1560)
Etymologi
[fsv. väldelika; jfr fd. vældelik (ä. d. vældeligen, vældelig), mlt. weldeliken; avledn. av VÅLD o. VÄLDE, sbst.2, med anslutning till VÄLDIG, adj.1; äv. (åtm. delvis) att uppfatta som variantform till fsv. valdelika (se VÅLDELIGEN). — Jfr VÄLDELIG]
1) (†) med makt; på ett sätt som vittnar om makt, mäktigt; särsk. om handling utförd av Gud l. Jesus; jfr MÄKTELIG 1. Han lärde welleligha, och icke såsom the Scrifftlärde. Mark. 1: 22 (Bib. 1541; Bib. 1917: med makt och myndighet). (Kristus) regerar weldeligen, alwijszeligen och när warande, i Himmelen och på Jordenne. Emporagrius Cat. I 6 b (1669). WoH (1904).
2) (†) med våld l. kraft, på ett våldsamt sätt; särsk.: med vapenmakt; jfr 3 o. VÅLDSAM 2. G1R 1: 241 (1524). Finnes dett att H. N. eller H. N. embitzmen haffua nogen munck eller nunna welleliga eller medh trug driffuith wdur kloster, will H. N. och dhe stå dher till suars förre. Stiernman Riksd. 103 (1529). At H. Maiat. ju wälleligha behöld heela Rijkzsens Corpus medh alle sijne Landzändar. Svart Ähr. 69 (1560). En Landzhöfding öfwer Syrien, hwilken wäldeligen stillade thet vproor, som här och ther i Judelandet war vpwäckt. Schroderus Os. 1: 4 (1635). Konungar skal han wäldelig / Medh sine hand förgiöra. Ps. 1695, 88: 5. Wäldeliga är han slagen til rygga. GT 1788, nr 110, s. 2. Så drabbade de båda kämparne wäldeliga samman och kringklappade hwarandra af hjertans lust. Kalmar 9/7 1890, s. 4.
3) i bildl. l. förbleknad anv. av 2: kraftigt l. häftigt l. kraftfullt (jfr VÅLDSAM 3); äv. (o. numera i sht) övergående i rent förstärkande bet.: i stor utsträckning l. omfattning, i hög(sta) grad, väldigt; förr äv. ss. bestämning till adjektiviskt ord. Til thet femte, skole Dommarenar icke wara ostadige eller hweekachtige, thet är, the skole wäldeligen holla handen vthöfuer theras Lag och Stadgar. Schroderus Waldt 9 (1616). (Bonden) tog .. Bägaren, och drack wäldeliga. Bliberg Acerra 208 (1737). Säden wäxte up mycket hastigt, rotade och utbredde sig wäldeligen. PH 6: 4741 (1757). Förlåta mig, det jag törs uti upriktigt förtroende försäkra honom, at han sig wäldeligen bedrager. Säfström Banquer. 221 (1783). Du är wäldeliga bortkommen från nådenes wäg. Hagberg Shaksp. 3: 177 (1848). Vid ett bröllop i Fredags .. sköts väldeliga med både pistol och bössor af den utanför stående mängden. LdVBl. 1896, nr 126, s. 2. Genom åren har hårmodet skiftat väldeliga. SmålP 6/7 2017, s. 18. — särsk. i fråga om kamp (se KAMP, sbst.2 2) l. meningsstrid l. argumentation o. d. Doctar Peder Galle och M: Oluff stege vp och nappades welleliga, Men ther osamde them mest om att Doctor Peder wille haffuadt förhender på latin. Svart G1 131 (1561). Bed, strid, och kempa emot them (dvs. vanesynderna) welleliga. Swedberg Cat. 797 (1709). Manderström .. (hade) i en flitig depeschväxling under flera års tid väldeligen kämpat till Danmarks förmån. De Geer Minn. 1: 249 (1892). En dag hade jag rektor Lundberg och doktor Flensburg till middag och det diskuterades som vanligt väldeliga om allt möjligt. Eugen BrevBer. 308 (1904).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content