publicerad: 2021
VÖRT vœr4t, r. l. m. l. f. (Bureus Suml. 22 (c. 1600) osv.), äv. n. (Forsius Phys. 250 (1611) osv.); best. -en resp. -et; pl. (tillf.) -ar (Weste (1807) osv.) ((†) -er Sahlstedt (1757), Weste (1807)).
Ordformer
(förr äv. w-, -dt, -tt)
om det närings- o. smakrika extrakt som fås vid filtrering av mäsk (o. som (vanl. med tillsats av humle) kokas o. därefter jäses till öl l. svagdricka o. d.); förr särsk. i uttr. leka vört (se LEKA, v. 7); äv. om koncentrerat sådant extrakt använt ss. närings- l. smakämne i olika livsmedel (särsk. bröd); ngn gg äv. i individuell anv., särsk. elliptiskt för VÖRT-BRÖD; förr äv. (ngn gg) metonymiskt, om öl. Endog same Jeste öll bleff vtij en skåll wördt förwendt. G1R 12: 247 (1539). Se! hur’ min vört så skönt vid blåsten skumet krusar, / Och öfver bägar’ns brädd i hvita fraggor frusar. Bellman (BellmS) 5: 98 (1783). Den första vörten, som tappas, brukar man slå tillbaka i mäskkaret, emedan den vanligen ej är klar. ArbB 43 (1887). Den söta, allt efter maltets rostningsgrad ljusare eller mörkare vörten bör innehålla största möjliga mängd maltextrakt i lösning. Reichard Brygg. 9 (1899). Det var slakt och bak, och vörten till limpan och julölet ångade i sån. Malmberg Fångstm. 213 (1924). Ibland bakar man på vatten eller på en blandning av vatten och mjölk, någon gång på dricka eller vört. StKokb. 11 (1940). Förr gjorde man rätter av julrester, men det äter man inte idag. Jag längtar efter .. goda bröd som inte är vörtar. Gärna olivbröd. AB 8/1 2000, Hälsa s. 3. — jfr BLANK-, EFTERLAKNINGS-, HUMLE-, KLAR-, STAM-, STARK-VÖRT m. fl.
Ssgr: A: VÖRT-BEREDNING. (numera bl. tillf.) jfr beredning 2. Vörtberedningen innesluter .. inom sig alla de förberedande arbeten och processer, med hvilka man åsyftar, att så fullständigt som möjligt tillgodogöra sig bryggmaterialets värderika beståndsdelar. Lindberg Svagdr. 50 (1892). —
-BRÖD. (vört- 1759 osv. vörte- 1690–1940) (mörkt o. mer l. mindre sött) matbröd bakat med vört (l. annan liknande tillsats i degspadet); jfr -bulle, -kaka, -kuse, -limpa. Rålamb 13: 72 (1690). Utom hvetebullar och skorpor bakades .. (till jul) äfven det omtyckta, bruna och söta vörtbrödet. Nyblom Minn. 1: 45 (1904). Tillverkning och försäljning av vörtbröd är tillåten under tiden 4 dec.–13 jan. UNT 28/11 1950, s. 3.
Ssg: vörtbröds-, äv. vörtbröd-kaka. vörtkaka. Topelius (SLS) XXI. 1: 122 (1834). Ur boden kom en gammal kvinna med en stor hög runda vörtbrödskakor på armen. Lagerlöf Drottn. 247 (1899). —
-BULLE, förr äv. -BULLA. (vört- 1819 osv. vörte- 1857–1924) brödbulle bakad med vört; jfr -bröd. En vörtbulle, som jag hade med mig, var högst välkommen, då hon sielf icke haft råd, at baka dylikt til helgen. Muncktell Dagb. 2: 336 (1819). —
-KAKA. brödkaka bakad med vört; jfr -bröd, -bröds-kaka. Fischerström 3: 376 (1787). När det lackar mot jul blir det vörtkaka som penslas med sirap. GbgP 22/11 2006, s. 25. —
-KAR. (numera bl. tillf.) jfr kar, sbst.1 2, o. -panna. Strinnholm Vas. 2: 32 (1820). Man öppnar (vid mäskning) den under silbottnen anbragta kranen och låter vörten flyta ned uti ett i marken inmuradt kar af cement, vörtkaret. UB 5: 193 (1874). —
-KITTEL. (numera bl. tillf.) jfr kittel, sbst. 1, o. -panna. Oec. 181 (1730). Den doft som sprides genom hela huset den dag som den stora vörtkitteln kokar i köket. SvD(A) 11/12 1909, Julnr s. 9. —
-KOKNING. AB 3/5 1853, s. 3. Man begagnar sig vid vörtkokning af .. pannor, hvaruti vörten under ofta företagen afskumning .. afdunstas, hvarefter humlen tillsättes. Keyser Kemien 3: 422 (1876). —
-KUSE. (†) benämning på ett slags vörtbröd; jfr kuse 2. Färska Vörtkusar och Saffransbröd finnas till salu. NorrkpgT 21/12 1875, s. 1. Östergren (1969). —
-LIMPA. jfr -bröd. Wäl kryddade Wörtlimpor, utom andra goda Brödsorter, uti 2:dra Bagareståndet från Köpmansgatan. SD 24/12 1824, s. 3. Kärnmjölkslimpor, rågsiktslimpor och till jularna vörtlimpor bakades efter råd och lägenhet. Thorsén UpplTorp. 36 (1949). —
-PANNA. panna (se panna, sbst.1 2) för uppsamling (o. kokning) av vört efter mäskning; jfr -kar, -kittel. Wid pasz den wört-pannan kokar up, så öpnas åter tappråcken och låter åter til en panna afrinna, om det är stor brygd, och så slås han igen, så at ingen droppa kommer ut. Warg 645 (1755). Vörten rensas i ett mäskfilter och går vidare till en vörtpanna, där humle tillsätts. DataIllUppslB 6: 2644 (1976). —
-SIRAP, förr äv. -SYRUP. koncentrerad o. tjockflytande vört; jfr sirap 2. Wörtsirap kan brukas i brist af såcker .. och tjäna til mosers förfärdigande och bröstsafter. Darelli Sockenapot. 107 (1760). —
-STYRKA. (i fackspr.) mått på sockerhalt i vört före jäsning; jfr styrka, sbst. 12 a, o. stamvört-styrka. Ölets askhalt och den deri ingående mängden fosforsyra, jemförd med dess vörtstyrka, torde kunna anses utgöra ett fullgiltigt bevis att inga maltsurrogater användts vid dess tillverkning. LdVBl. 1880, nr 54, s. 4. —
B (†): VÖRTE-BRÖD, -BULLE, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content