1) handlingen l. verksamheten att ysta (se YSTA, v. 1, 2), ystning; äv. konkretare, om enskild omgång av ystning. Hwaräst mycken Syra vti Mjölcken är, förorsakas lätteligen Ysta vti Barnens Maga, tå Absorbentia theremot gjöra särdehles godt. Aken Reseap. 214(1746). De stora landtbruksarbetena på åker och äng, .. bak och byk och brygg och yst, oxaslagt med sölkorf och gåsaslagt med svartsoppa, .. hvilket hushållslif! Hellberg Samtida 1: 69(1870).
2) råvara till l. medel för l. produkt av ystning; äv. (om ä. förh.) ss. benämning på avgift erlagd i mjölk l. ostmassa o. d. (ngn gg äv. annat än mjölkprodukt) (jfr OST-SKATT). Capellans lönen blifer .. en half skeppa ren säd af mindre och större matelag, yste om Sommaren. KulturbVg. 2: 174(1694). Löpe eller Yste .. (tillverkas) hälst af späda kalfwar, som intet annat hafwa förtärt, än allenast söt miölk. VetAH 1742, s. 132. Yste är ingenting annat än surmjölk skiljd från vasslan. Ekberg Hvad äta? 275(1899). Min far (fick) såsom kyrkoherde .. uppbära alla med ämbetet förenade inkomster, hvilka .. bestodo uti vissa naturaförmåner såsom tionde, yste. MinnGPrästh. 2: 28(1925). Yste (dvs.) (mjölk till) beredning av ost. BonnierSvOrdb.(2006). — jfr MJÖLK-YSTA.
3) (förr) om möte l. gille med gemensam ystning (för erläggande av avgift till kyrkoherde o. d.); jfr YST-GILLE, YST-GÄNGE, YST-MÖTE. (Kyrkoherden o. hans hustru) woro bortresta till andra Annexerna att hålla yste. VDAkt. 1686, nr 70. Då budkaveln gick genom bygden och kallade till Madam Svenssons yste. Suneson GGrund 127(1926).
SAOB
