publicerad: 2021
ZENIT se4nit, sbst. oböjl., n. (De Rogier Euler 3: 337 (1787) osv.) ((†) r. l. m. Brunkman SvGr. 51 (1767), SvScenk. 2: 569 (1940)); best. (†) -et (LoW (1911)).
Ordformer
(zenich 1584 (möjl. fel för zenith). zenit (s-, -th) 1685 osv.)
(i sht i fackspr.) den högsta punkten på himmelssfären lodrätt över ett givet ställe på jorden, särsk. (o. urspr.) ovanför betraktarens huvud (jfr HJÄSS-PUNKT a, HUVUD-PUNKT 4); särsk. för att ange position för himlakropp (i sht solen), särsk. i uttr. stå i zenit; äv. (i icke fackmässigt spr.) i bildl. anv., om höjdpunkt (se d. o. slutet) l. kulmen av ngts utveckling. Så longt som är emelan Zenich och Æquatorem, så longt är och .. emelen polum och Horizontem. Luth Astr. 54 (1584). Zenith och Nadir, Hufwudh och Fötters Puncter, hwilka ära lijka såsom Horizontens Poler. Rålamb 4: 2 (1690). Emedan .. then Nya Stierna .. war just midt uti berörde Landzortz Zenith eller twärt öfwer hufwudet. Block Progn. 45 (1708). Et Folk bör ej önska at des Vitterhet skyndar för fort til sit zenit. All höjd af fullkomlighet är gränsen til fall. Kellgren (SVS) 5: 264 (1793). Inom tropikerna stiger luften kraftigast uppåt vid de tider, då solen står i zenit om middagarna. Timberg Meteor. 115 (1908). I zenit står väl månen mera sällan. Eriksson HavLiv. 202 (1926). Många boxare har passerat zenit vid 35 års ålder. GbgP 24/1 2019, s. 50.
Ssgr (i fackspr.): ZENIT-AVSTÅND~02 l. ~20. (numera bl. mera tillf.) zenitdistans; jfr avstånd I 1 a. Solens synbara zenit-afstånd. Tavaststjerna Topogr. 26 (1807). —
-DISTANS. vinkelavstånd mellan zenit o. viss annan punkt på himmelssfären; jfr -avstånd. Widegren (1788). Repetitions-cirkeln .. (kan) begagnas till uppmätande af föremåls zenith-distanser. Lindhagen Astr. 109 (1858). I stället för höjden användes ofta såsom koordinat zenitdistansen, som är den båge av vertikalcirkeln, som ligger mellan stjärnan och zenit. Bergstrand Astr. 55 (1925). —
-PUNKT. om den punkt som zenit utgör. Lindhagen Astr. 109 (1858). Bestämningen av bågen mellan två orters zenitpunkter på himlen sker enklast, då de båda orterna ligga på samma jordmeridian. Bergstrand Astr. 288 (1925). —
-SEKTOR. (förr) astronomiskt vinkelmätningsinstrument för uppmätning av zenitdistans; jfr sektor 2. Selander ÅrsbVetA 1837–41, s. 22. Bradley (företog sig) att observera några stjernors zenith-distanser i meridian medelst en såkallad zenith-sektor. Lindhagen Astr. 332 (1858). —
-TELESKOP. teleskop (i huvudsak bestående av en vertikalt riktad tub) avsett för observationer av objekt i l. nära zenit. I de fasta observatorierna bestämmes latituden med meridiancirkel eller med zenitteleskop. 2NF 20: 958 (1914).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content