SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1898  
ALLIERAD al1ie4rad l. —32, p. pf. (af föreg.) ss. adj. l. sbst.; i sht pl. -e ss. sbst.
Ordformer
Etymologi
[jfr t. alliiert, fr. allié]
Alierad, förbunden, befryndad. Swedberg Schibb. 249 (1716).
1) motsv. ALLIERA I a α; jfr ALLIANS 1.
a) ss. adj.: förbunden. Dhe allierade Ewangelische Furstar och Ständer. RARP 2: 52 (1634). Den allierta Hannoverska Armeens Hufvudqvarter. PT 1758, nr 25, s. 2. Gosselman S. o. N. Amer. 2: 45 (1833). Vissa stora allierade privat- och bolagsintressen. Lunds veckobl. 1897, nr 52, s. 2.
b) ss. sbst.: bundsförvant. Swar på thet danske manif. 5 Aug. 1644, s. H 2 b. (K. M:t) måste .. sökia uthi Tyskland till att skaffa sig allierade och Wänner. Carl X Gustaf I HSH 2: 121 (1657). De höge Allierade voro i full an-marche. Nordberg 1: 103 (1740). Forssell Stud. 1: 101 (1875). jfr: Hans Medspelare (i alliansspelet) eller Allierade. Lyckans talisman 6: 16 (1818). — i bildl. o. öfverförd bet. Strid emot den onde, som är diefvulen, och emot hans allierade, verlden och köttet. Nohrborg 884 (c. 1765). Jag har genom min literära trosbekännelse stält mig ensam och bar på alla allierade. Tegnér 5: 159 (1818).
2) (nästan †) motsv. ALLIERA I a β; jfr ALLIANS 2. (Det sades) at utaf een slächt, eller the som äre allierade, uthi uthskott icke mehr änn een borde gå. RARP 8: 7 (1660).
Spoiler title
Spoiler content