[efter t. beglückseligen; jfr holl. begelukzaligen]
(†) lyckliggöra. Desz (dvs. K. XI:s regerings) förste begynnelse och ingångh är worden belycksaaligat medh en ährbar (dvs. ärofull) och ewigwahrande roo och wänskap, medh störste dehlen af desz Naboer. Stiernman Riksd. 1462(1664). Meddel. fr. sv. slöjdför. 1897, 1: 41(cit. fr. 1698).
