BELVEDÄR, äfv. BELVEDER bäl1vedä4r l. -æ4r, sällan -e4r, r. (m. Wenström(1891)); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er; äfv. BELVEDERE bäl1-vede4re (bällvedére Dalin(1850)), äfv. -ä4r- l. -æ4r-, äfv. 1032, r., sällan n. (m. Wenström(1891); n. Dalin(1850), G. Dalin(1871)); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äfv. -en (Dalin(1850)).
Etymologi
[jfr t. belvedere, fr. belvéder, belvédère, eng. belvedere, af it. belvedere, af adj. bello, vacker, af lat. bellus, o. den substantiverade inf. vedere, se, af lat. videre (jfr VY); eg.: vacker syn, utsikt]
byggnad (torn, paviljong osv.) som uppförts på naturskön plats för att bereda vidsträcktare utsikt; utsiktstorn. Bygga en Belveder. Holmberg(1795, under belveder). Vid sidan af detta (hus) är uppförd en Belveder. Gosselman Col. 2: 174(1830). Belvedere kallas stundom .. en mindre glaspaviljong, en altan eller ett litet torn (lanternin), som uppförts på taket af ett hus och hvarifrån man har fri utsigt. NF(1876). Belvederen på kongl. Djurgården vid Stockholm, fullb(ordad) 1876. Därs. Turistfören. resehandb. 4: 15(1900).
Anm. I utlandet förekommer Belvedere som namn på åtsk. slott, villor osv. med fri o. vacker utsikt. Så t. ex. heta slott i Wien o. vid Weimar samt en af de vatikanska byggnaderna (omtalad bl. a. hos Spegel Öp. par. 13(1705)) Belvedere. — Bildadt af detta namn är adj. belvederisk, som ingår i uttr. den belvederiske Apollo, om en uti Belvedere i Vatikanen förvarad Apollobild, Apollo di Belvedere. NF 1: 901(1876). Rydberg Rom. d. 125(1882).
Ssgr: BELVEDÄR-, äfv. BELVEDER-BYGGNAD103~20. Den egentlige belveder-byggnaden har vanligen formen af torn .., kiosker, tempel e. d. NF 2: 188(1876). —
