BEVIMPLAD bevim4plad, i Sveal. äfv. 032, p. adj.
Etymologi
[jfr holl. bewimpelen, t. bewimpeln, ä. eng. bewimple; se BE- o. VIMPEL samt VIMPLAD]
(i framställning af vitter art, mindre br.) försedd med vimpel l. vimplar, vimpelprydd. En ser jag ro hitåt / I lätt bevimplad båt: / En annan fara. Nicander 1: 159 (c. 1830). Från .. viken sände färgrikt bevimplade skepp sin hyllning med kanondunder. Atterbom Siare VI. 1: 158 (1852). Snart såg han hela fronten / Af åtta skepp; ett med bevimplad topp. Oscar II 1: 19 (1858, 1885).
