publicerad: 1916
DISPUTATS dis1pɯtat4s, äfv. -pu-, sällan -a4ts, r. ((†) n. Svart G. I 99 (1561), Preutz Kempis 367 (1675) m. fl.); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(disputacie RA 1: 85 (1527); disputatie G. I:s reg. 4: 222 (1527), RA 1: 617 (1552) m. fl.; disputa(a)s G. I:s reg. 28: 414 (1558), Preutz Kempis 367 (1675) m. fl.; disputatz (-tad(t)z) G. I:s reg. 26: 592 (1556), Svart G. I 99 (1561), RA 2: 662 (1585), Serenius (1734; under contest) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. disputats, af holl. disputatie l. ä. t. disputatz, mht. disputazie, förkortad form för lat. disputatio (se DISPUTATION); jfr DISPUTAT. Ordets förekomst i modern sv. (i bet. 1 o. 2) beror sannol. på nyare lån från d.]
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. ä. t.] (numera bl. skämts., mindre br.) = DISPUTATION 2; ofta om lärdt meningsbyte, i sht öfver teologiska frågor o. d. RA 1: 79 (1527). Therföre synes oss likest, att man sigh inthet inlater udi disputatz medh (ryssarna). G. I:s reg. 26: 592 (1556). Disputatzet emellan Quinnorna (Marta o. Maria) och Christum. P. J. Angermannus Utl. ö. G. o. N. T. 107 (1623). Ther (dvs. på ett möte i staden Elis) hölts icke allenast Samtaal och Disputatz, vthan och Kijff och stoor träta. Schroderus Liv. 657 (1626; lat. disceptatio). Apostlarna (hafva) lockat och dragit Hedhningarna til Christi Troo, icke medh något Philosophiskt disputatz, vthan igenom Ewangelij enfallige predikan. Dens. Osiander 1: 290 (1635). The Booklärde och Krijgzförfarne komma medh hwar andre vthi skarpe Disputatzer. Voigt Alm. 1683, s. 20 (ur ett prognostikon). Serenius (1734; under contest). Då hr I. sedan å nyo tog till orda fick partiet sålunda höra ett stycke teologisk disputats. Lunds veckobl. 1887, nr 8, s. 2 (skämtsamt). Wallengren Mannen med två hufv. 223 (1895). — (†) The Sadduceer förde sig i disputas och träta medh Christo, om Kropparnas vpståndelse. Phrygius Him. lif. 40 (1615). (Malchion) trädde .. medh .. (Paulus från Samosata) vthi itt häfftigt Disputatz (på ett möte i Antiokia). Schroderus Osiander 1: 208 (1635). Reeta eller föra en i disputatz. Lex. Linc. (1640; under commoveo). För inga ordaträtor och fåfeng disputaz, huru thetta är til förståendes, at kiärleken är lagsens fullbordan. Swedberg Sabb.-ro 824 (1701, 1710).
2) [jfr motsv. anv. i d.] (numera bl. skämts., föga br.) afhandling, disputation (se DISPUTATION 4). Jag betalar heldre 100 rdr bko i tryckningskostnad för en disputats, än att låta förhöra mig af Wåhlin. Thomander Tank. o. löj. 84 (1828). (W.) försvarade sin .. disputats om thet theologiska studium, som är en styggelse för Gudi och människomen. A. Lindblom (1831) hos Ahnfelt Minnen 2: 58. — jfr DOKTORS-DISPUTATS.
3) (†) i förb. utan disputats o. d., utan invändning l. gensägelse l. bestridande; jfr DISPUTATION 5. Uthan all vidhare gensägn eller disputatie. RA 1: 617 (1552). Oluf Månsson .. schall vthan widare disputats, bettala .. Månss Håkanss de 2 t(unno)r Rogh. Ångerm. dombok 8 juli 1643, fol. 212.
Spoiler title
Spoiler content