[väl efter dan. o. t. dogge, efter mönster af t. ex. RÅTTA:d. rotte, t. ratte]
(†) dogg. En waanskapat och oskickeligh Konung som .. hadhe långa sijdhängiande öron, som een Engelsk Dogga. Petreius Beskr. 1: 71(1614). Sedhan släpte han vppå honom sina stora Stalhundar och Doggor. Därs. 2: 82.
SAOB
