SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se

SAOB

Svenska Akademiens ordbok

publicerad: 1923  

DYCKERT dyk4ert, r. l. m; best. -en; pl. -ar

Ordformer

(dykert NF (1880: Dykertspik). dycket AB 1890, nr 38, s. 2 (: dycketspik))

Etymologi

[liksom d. dykker(t) af nt. dücker, t. düker, afledn. af nt. dücken, duken resp. t. ducken (se DUKA, v.2 1, DYKA)]

(i fackspr.)

1) ett slags med flat lägg o. litet aflångt hufvud försedd spik, afsedd att helt o. hållet nedsänkas under ytan af det föremål i hvilket det nedslås; vanl. koll. SFS 1894, Bih. nr 58, s. 48. 240,000 st. dyckert 3,7 c/m nitbar. TLev. 1907, nr 6, s. 4.

2) ett slags med spets åt båda ändar o. med mot spikens midt riktade hullingar försedd spik. 2NF (1906).

Ssg: DYCKERT-SPIK. = DYCKERT 1. Dubbel dyckertspik = DYCKERT 2?. SFS 1847, nr 32, s. 34. 20000 st. dyckertspik. TLev. 1915, nr 2, s. 2.

SAOB

Alfabetisk lista

  dye
  dyig
  dyot
  dybel subst.
  dychtig
  dyckert subst.
  dycknagel subst.
  dycktig
  dyfla verb
  dyflande
  dyft subst.1

  Till   alla ordböcker

Spoiler title

Spoiler content