SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1924 FJÄSIG l. FJÄSOT, adj. Ordformer (-ig 1703—1870. -ot c. 1690 (: fiäsåt)) Etymologi [avledn. av FJÄS, sbst.1, l. FJÄSA] (†) 1) motsv. FJÄS, sbst.1 1, o. FJÄSA 1: brådskande, hafsig; bl. uppvisat ss. adv. Alt går så fiäsigt til i Cantzliet. Hermelin BrefBarck 30 (1703). 2) motsv. FJÄS, sbst.1 2, o. FJÄSA 2: fåfänglig, flärdfull, prålig; som älskar prål o. grannlåt, praktlysten. Int ä'on fiäsåt Took. Tidfördrijf C 4 a (c. 1690). Ingenting fjäsigt och öfverdrifvit kan det (svenska språket) tola. Liljestråle PVetA 1784, s. 25. 3) motsv. FJÄS, sbst.1 3, o. FJÄSA 3: som (gärna) krusar o. fjäsar; kruserlig, fjäskig (se d. o. 2). Porthan BrefSamt. 1: 25 (1779). (Man bör) altid vara höflig och tjenstaktig, men icke fjäsig eller krypande. Leinberg Skolv. 3: 358 (1783). Dalin Synon. 75 (1870). SAOB Alfabetisk lista fjäs subst.2 fjäsa verb fjäsande fjäsare fjäser subst. fjäsig adj. fjäsing fjäsk subst.1 fjäsk subst.2 fjäska verb fjäskande Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
