SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GEOMANT je1oman4t, äv. je1å- l. je1ω- (se för övr. GEO-), m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. o. eng. geomant, ytterst av lat. geomantis (jfr GEOMANTI)]
(förr) person som sysslade med geomanti. Andersson (1857). Kinas geomanter. Wirsén Ton. 201 (1893). Lidforss Dante II. 2: 76 (1902).
Spoiler title
Spoiler content