GIRERA jire4ra, i Sveal. äv. -e3ra2 (djirèra l. ji- WoJ(1891)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr t. girieren; av it. girare, svänga rundt, (låta) kretsa, överföra (en fordran på ngn), giva anvisning på (ett belopp), av lat. gyrare, (låta) kretsa, av lat. gyrus, krets(lopp), ring (se GIRO). — Jfr GIRANDOL]
i sht bankv. o. handel. efter (skriftlig) anvisning av innehavaren av ett tillgodohavande i en bank (l. hos en bankir) överföra anvisat belopp till annan räkningsinnehavares tillgodohavande i samma bank (l. hos samma bankir); äv. i fråga om anvisning på bank (l. bankir) att göra utbetalning på anvisarens räkning till annan bank l. bankir l. till tredje man, numera vanl. medelst check; i sht ss. vbalsbst. -ing. EkonS 1: 308(1893). För girering utgår (vid postgirorörelsen) ingen avgift. SFS 1925, s. 218.
SAOB
