SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GIRANDOL ʃir1aŋdol4, äv. -då4l (schiranngdå´ll Dalin; sjirangdåll´WoJ (1891)), r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(äv. med fr. stavning. — giran- 1704 osv. giren- 1787. chiran- 1844. skeri- (schere-, sieri-) 17511759. -dol 1824 osv. -dole 18461924. -doll 1751 (: skeridoller, pl.)1844 (: chirandoller, pl.))
Etymologi
[jfr t. girandole, -dola; av fr. girandole, eldhjul l. sol vid fyrvärkeri, flerarmad ljusstake, grupp av ädelstenar (i örhänge), av it. girandola, eldhjul, raketkrans, ytterst till girare, (låta) kretsa (se GIRERA)]
1) fyrvärk. samling av på en gång vertikalt uppstigande raketer (med försättning av kanonskott, svärmare o. stjärnor), bildad av flera enkla raketkistor, var o. en bestående av en större raket, omgiven av ett flertal mindre. Liksom en färgrik girandol af eld, / Hon (dvs. rosen) flög raket-likt uppåt himlens rymder. Atterbom 1: 88 (1824). BonnierKL (1924).
2) (i sht förr) ett slags flerarmad ljusstake med ljusen i en krets. Wrangel TessPal. 12 (cit. fr. 1704). 18 girandoler, hvarje för 5 Ljus. VexiöBl. 1811, nr 21, s. 4. BonnierKL (1924).
3) (†) (eg. kretsformig) grupp av ädelstenar l. pärlor (l. imitationer därav) i örhänge; vanl.: örhänge med dylik grupp; äv. om grupp av pärlor ss. prydnad på klänning. UOxelgren (1751) i Fatab. 1911, s. 79. Hon hade .. mycket stora girandoler i öronen, som dock voro af glas och helt gemena. Nyrén Charakt. 40 (c. 1765). Buketterna (på klänningen) sammanhållas af ett band och mellan dem gå girandoler af perlor. Portf. 1852, s. 143. BonnierKL (1924). jfr PÄRL-GIRANDOL.
Spoiler title