publicerad: 1929
GRAVATION grav1atʃω4n l. -aʃ-, r. (f. Ahlman (1872), Lundell); best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Etymologi
vbalsbst. till GRAVERA, v.2
1) (†; se dock b β) till GRAVERA, v.2 1: betungande, besvär, olägenhet, hinder (för ngn). Gravation för landet. JAdlersteen i HdlRArk. 27/4 1711. Åboerne i Kartasalo och Waristaipal byar .. (hava) i manna minne icke haft någon gravation af Vargar. BtVLand 1: 38 (1761). — särsk.
a) till GRAVERA, v.2 1 a. Hagström Herdam. 3: 496 (i handl. fr. c. 1660). Ett hårdt, lerblandadt och med annor oart upfyldt vatn låter aldrig dricka sig utan gravation. Linné Diet. 2: 114 (c. 1750). VDAkt. 1783, nr 439.
b) till GRAVERA, v.2 1 b. Alltså skulle kunna bildas ”en ny Profession utan ærarii (dvs. statskassans) minsta gravation”. Linné (1758) hos Fries 2Linné 2: 144. — särsk.
α) skatt, pålaga, avgift. HSH 9: 218 (1658). Skolandes ingen sig understå tackjärnet .. med någon gravation af tull, vågpenningar och annan omkostnad .. att belasta. NoraskogArk. 5: 263 (1689). KrigVAH 1835, s. 97.
β) skuld, utgift o. d.; numera nästan bl. (i fackspr.) i vissa uttr., ss. skulder och gravationer. Schmedeman Just. 980 (1686). Anders Torstenssons sterbhus lärer komma hoos oss att häfta för en ansenlig gravation. VgFmT II. 6—7: 139 (1692). Körner JurRådg. 30 (1888).
2) jur. till GRAVERA, v.2 2, i fråga om egendom som kan intecknas (i sht fast egendom, äv. fartyg): inteckning. Icke må lån gifvas på något som ej är .. fritt för all Gravation. ReglBrandFörsCont. 1746, s. C 1 b. Fliesberg Handel. 72 (1891).
3) [snarast utvecklat ur 1 b; jfr äv. GRAVERA, v.2 3] (†) krav, anspråk, fordran. Emot det man gifver efter hvad man lidit igenom Reduction och Liqvidation, så måste och inga gravationer ifrån Reduction giöras eller observationer för de gamble tiderne. 2RARP 6: 230 (1731). Geijer II. 3: 255 (1834).
Ssgr (till 2, jur.): GRAVATIONS-BEVIS. av domarämbete l. befattningshavare vid domstol utfärdat intyg angivande huruvida o. till vilket belopp viss egendom (fastighet o. d.) är graverad l. besvärad med inteckning. BtRStP 1812, s. 48. Björling CivR 85 (1907). SFS 1921, s. 229. —
-FRI. om egendom (fastighet o. d.): icke besvärad av inteckning l. utmätning, ograverad. Crusenstolpe Tess. 4: 151 (1849). BtRiksdP 1912, 9: nr 39, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content