HATELETT hat1elät4 l. hatlät4, r.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. hâtelet, litet spett, av lat. hasta, spjut (se GADD)]
kok. lång nål av silver l. försilvrad metall, upptill försedd med en ornamental knapp l. figur, vilken användes vid dekorering av maträtter; förr äv. om läckerhet uppträdd på dylik nål. Sjöberg Singstock XIX (1832). Hagdahl Kok. 47 (1879). 2NF 36: 298 (1924).
