SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INDUKTIV in4dukti4v, stundom 30~2 l. 40~1, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. induktiv, eng. inductive, fr. inductif, ävensom senlat. inductivus; till p. pf.-stammen i lat. inducere (se INDUCERA)]
(i fackspr.) adj. till INDUCERA o. INDUKTION.
1) i sht log. motsv. INDUCERA 4 o. INDUKTION 2: som går från det enskilda l. mera speciella till det mera allmänna, regressiv, analytisk. Ett induktivt bevis, induktionsbevis. Uppström GotBidr. 17 (1868). En induktivt funnen .. lag. Rein Psyk. 1: 360 (1876). Den empiriska psykologien (skall) blott stödja sig på erfarenheten och sålunda använda uteslutande ett induktivt förfarande, hvarvid man endast genom omsorgsfull analys af enskilda fakta steg för steg leder sig upp till de allmänna lagarna. Scheele Själsl. 16 (1894).
2) fys. motsv. INDUCERA 5 o. INDUKTION 3: som beror på l. sammanhänger med induktion. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 67. Vid växelström hafva vi .. att räkna med ett s. k. induktivt motstånd utom det ohmska ledningsmotståndet. Elfving Starkstr. 36 (1909). Induktiv strömkrets (med avsevärd induktans). FörslElektrOrdl. 13 (1931).
Spoiler title
Spoiler content